Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen – en kompass för framtidens forskningskarta
Modern forskning kräver ofta tillgång till avancerade laboratorier, stora databaser eller kraftfulla datorer för olika beräkningar. Det handlar om stora investeringar som ofta måste göras över landsgränser för att projekten ska kunna drivas kostnadseffektivt. Men ju större satsningarna blir, desto längre framförhållning krävs för planering av investering och användning. Därför presenterar nu Vetenskapsrådet Sveriges första långsiktiga plan för forskningsinfrastruktur för de kommande 10-20 åren. En liknande plan har tagits fram på europeisk nivå.
– Det viktigaste med Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen tycker jag är att den ger en samlad bild av vilka insatser som krävs för att svenska forskare ska få tillgång till de främsta verktygen för framtida ledande forskning, säger Madelene Sandström, ordförande i Vetenskapsrådets kommitté för forskningens infrastrukturer, KFI, som tagit fram den svenska infrastrukturguiden.
I rapporten rekommenderar Vetenskapsrådet i första hand att uppbyggnaden av redan beslutade infrastrukturer slutförs. Några vetenskapligt starka projekt som snart kommer att kräva beslut om svensk medverkan ringas också in. Bland dem finns två anläggningar för avancerade material- och biomolekylstudier: den Europeiska spallationskällan (ESS) och synkrotronljusanläggningen MAX IV som båda föreslås placeras i Lund, samt två gemensamma europeiska anläggningar. De nya forskningsanläggningarna kan inte ses enbart ur ett nationellt perspektiv, många gånger handlar det om mycket kostbara investeringar i avancerad infrastruktur som kan täcka forskarvärldens behov i hela Europa eller till och med globalt. I rapporten identifieras även ett antal områden där förbättrad infrastruktur skulle ge bättre förutsättningar för världsledande forskning. Exempel på områden som kommer att utredas närmare är samordning av biobanker, polarforskning och digitalisering inom humaniora.
Europeisk vägvisare
På europeisk nivå har the European Roadmap for Research Infrastructures arbetats fram inom organisationen ESFRI (European Strategy Forum on Research Infrastructures). Den offentliggörs idag den 19 oktober. Något som betonas särskilt i den europeiska vägvisaren är att energifrågan måste lyftas, både i forskarsamhället och på politisk nivå.
– De båda dokumenten kompletterar varandra, säger Lars Börjesson, huvudsekreterare i KFI, som deltagit i arbetet med både den svenska och europeiska vägvisaren. Eftersom de europeiska förslagen är så storskaliga kommer Sverige inte att kunna delta i mer än ett fåtal samarbeten. Därför måste vi göra en avvägning om vilka infrastrukturer som kan ge störst mervärde för svensk forskning. Här förväntar vi oss många förslag och synpunkter från forskarsamhället inför nästa reviderade version av infrastrukturguiden, avslutar Lars Börjesson.
Rapporten Vetenskapsrådets guide till infrastrukturen finns att beställa eller ladda ner här. Där presenteras även de svenska forskare som har deltagit i arbetet med den europeiska vägvisaren. The European Roadmap for Research Infrastructures nås via Vetenskapsrådets webbplats eller via: http://cordis.europa.eu/esfri/home.html.
Kontaktinformation
Kommentarer:
Madelene Sandström, ordförande, KFI, tel 08-55 50 30 01
Lars Börjesson, huvudsekreterare, KFI, tel 070-753 53 07
Mer information:
Camilla Jakobsson, informationsansvarig, KFI, tel 08-546 44 336
