Alkoholkonsumtionen leder till stora kostnader och välfärdsförluster
En forskargrupp från Stockholms och Lunds universitet har beräknat samhällets kostnader för alkoholkonsumtion utifrån internationella riktlinjer. De totala kostnaderna uppgick till 20,3 miljarder kronor medan välfärdsförlusterna beräknades motsvara 120 000 livskvalitetsjusterade levnadsår under 2002. Detta redovisas i rapporten ”Till vilket pris? Om alkoholens kostnader och hälsoeffekter i Sverige 2002”.
I studien beskrivs alkoholens kostnader för sjukdomar och skador, sociala problem, förebyggande arbete, reducerad produktion och livskvalitetsförluster.
– Studien är en av de första som beräknar alkohol-konsumtionens sociala konsekvenser som försämrad livskvalitet för alkoholkonsumenter själva och för
andra medlemmar av samhället, säger Klara Hradilova Selin, forskningsassistent vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) och av de
medverkande i forskarteamet.
Det största enskilda bidraget till de totala kostnaderna kom från socialtjänstens insatser för vård- och behandling av missbrukare och deras barn och familjer, 4,4 miljarder kronor. Halva den totala kostnaden, ca 10 miljarder
kronor, utgörs av produktionsbortfall, det vill säga resurser som inte skapas på grund av reducerad arbetsförmåga. Detta bortfall består av lång och kort sjukskrivning, förtidspension, dödsfall och fängelsevistelser. Hälso- och
sjukvården hade kostnader på 2,2 miljarder kronor, den alkoholrelaterade kriminaliteten uppskattades till drygt 3 miljarder kronor, och kostnaden för vissa förebyggande verksamheter beräknades till 0,5 miljarder kronor.
Beräkningarna har gjorts med ett antagande om ett samhälle helt utan alkoholkonsumtion. Detta betyder att studien också räknat med att låg alkoholkonsumtion förebygger vissa kroniska sjukdomar som hjärtinfarkt. Om dessa positiva hälsoeffekter inte vägs in var den totala kostnaden 29,4 istället för 20,3 miljarder kronor.
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta:
Pia Johansson, hälsoekonom vid Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, mobil 0733-39 38 44, e-post pia.m.johansson@sll.se
Johan Jarl hälsoekonom och doktorand vid HEP, Lunds universitet, tfn 040-33 68 12, mobil 0733-69 84 94, e-post johan.jarl@med.lu.se
Antonina Eriksson, forskningsassistent SoRAD, tfn 08-16 41 18, mobil 073-591 69 24, e-post antonina.eriksson@sorad.su.se
För rapporten kontakta:
Maria Erlandsson, presschef Stockholms universitet, tfn 08-16 39 53, mobil 070-230 88 91, e-post maria.erlandsson@eks.su.se
