Är gränsen mellan vetenskap och politik självklar?
Dagens miljöfrågor är både vetenskapliga och politiska till sin karaktär. Hur hanterar forskare, experter och beslutsfattare förhållandet mellan vetenskap och politik i arbetet med att minska luftföroreningar i Europa? Avhandlingens slutsats är att gränsen mellan vetenskap och politik är lika förhandlingsbar som luftens kvalitet.
Vi läser idag om fågelinfluensan och om ett globalt hot i form av virus H5N1. Det nationella säkerhetstänkandet omformas och nya forsknings- och övervakningsprojekt mobiliseras. Virus H5N1 är en mikroorganism som har blivit en ”internationell aktör”, åtminstone i media.
På ett liknande sätt kom en kemisk förening, svaveldioxid, att spela en viktig roll under sjuttiotalets kalla krig. Begreppet ”gränsöverskridande luftföroreningar” uppstod och kom, tillsammans med meteorologin och luftkemin, att få en viss betydelse för att minska spänningen mellan öst och väst och för att påbörja den europeiska integrationen. Den nationella säkerheten var tidigare en militär och ekonomisk fråga. Nu blev nationell säkerhet även en fråga om att värna miljön och skydda den från främmande element.
1979 skapades en internationell överenskommelse om att begränsa gränsöverskridande luftföroreningar. Avhandlingens första fallstudie illustrerar hur luftvårdsfrågan redan under sjuttiotalet byggde på en innovativ förening mellan vetenskaplig kunskap och politiska intressen. Gränsen mellan vetenskap och politik formas i en social process.
De övriga fallstudierna i avhandlingen analyserar experternas egen syn på relationen mellan vetenskap och politik. För att samhället ska kunna hantera miljöproblemen på ett framgångsrikt sätt krävs även idag innovativa föreningar mellan vetenskap och politik. De gemensamma direktiven för att begränsa luftföroreningar inom EU är ett exempel. Det lokala arbetet i Göteborg för att uppfylla riksdagens miljömål är ett annat.
Samtidigt uppstår problem då både forskare och politiker vill utnyttja vetenskapens aura av neutralitet och objektivitet för att öka miljömålens och styrningsmedlens trovärdighet och legitimitet.
Avhandlingen är en kvalitativ studie av experternas egna gränsdragningar mellan vetenskap och politik. Miljöexperterna befinner sig i en situation där gränsen mellan vetenskap och politik inte är på förhand given. Gränsen är snarare diffus, den utformas i en social process, och den är till och med förhandlingsbar.
Martin Letell är verksam som forskare vid Avdelningen för teknik- och vetenskapsstudier,
Sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Avhandlingens titel: Governable Air: Studies on the Science and Politics of Air Pollution in Europe.
Fakultetsopponentens namn: Dr Andrew Barry, University of Oxford
Tid och plats för disputation: Fredagen den 10 november 2006, kl. 13.15, Hörsal Sappören,
Spränkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Martin Letell, tel 031-145682 (bost.), 031-7734924 (arb.)
e-post: martin.letell@sts.gu.se
Avhandlingen kan beställas via martin.letell@sts.gu.se
