Artikel från Linköpings universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

31 oktober 2006

Vad är en naturlig familj?

Våra föreställningar om vad som är naturligt och vad släktskap innebär utmanas med modern reproduktionsteknik. Den försätter inte sällan lagstiftarna i svåra dilemman.

Spermadonation är inte tillåten till ensamstående kvinnor, varken i Sverige och Danmark. Däremot får ensamstående kvinnor adoptera barn. Vad lagstiftarna anser vara en naturligt är inte alltid helt lätt att genomskåda. Spermadonation är exempelvis tillåten också för lesbiska par, i Danmark först efter årsskiftet.

Stine Adrian har följt arbetet och intervjuat anställda på två fertilitetskliniker, i Sverige och Danmark. Hennes avhandling vid Tema genus, Linköpings universitet, handlar just om de dilemman som uppstår kring begreppet ”naturligt” när man arbetar med modern reproduktionsteknik. Numera är inte bara provrörsbefuktningar tillåtna, utan också såväl sperma- som äggdonationer. De biologiska gränserna för föräldraskap suddas ut. Ett barns biologiska mamma kan vara en helt annan person än den som föder barnet, och den biologiska pappan kan vara en anonym spermadonator, om de blivande föräldrarna är två kvinnor.

De som arbetar på fertilitetskliniker ställs inte sällan inför svåra val och frågor som är omöjliga att besvara. Ett sätt för dem att legitimera sin verksamhet är just att hänvisa till vad som är ”naturligt”. Men detta omförhandlas ständigt, gränserna förflyttas. Hur ser en naturlig familj ut? Vad är naturlig sexualitet? Är det naturligt att kunna få barn?

– Det blir problematiskt för alla inblandade, säger Stine Adrian.

Hon analyserar också hur kvinnors kroppsuppfattning kan förändras under den ofta långa process som en assisterad befruktning innebär. Kroppen är en opålitlig bundsförvant. Den reagerar inte alltid som planerat. Ungefär en tredjedel av de barnlösa par som söker hjälp får så småningom lämna kliniken utan ett väntande barn.

– Ofta är det långa och psykiskt påfrestande processer som de här paren går igenom, säger Stine Adrian. Samtidigt som de vill skapa sig en ”naturlig” familj, blir det smärtsamt tydligt att vi inte kan kontrollera naturen fullt ut.

För personalen blir frågan när det är dags att bryta.

– När ska man säga: nu räcker det? Nu får ni försöka leva med att ni inte kommer att få ett biologiskt barn.

Och för den barnlösa kvinnan, vars kropp sviker henne, kan processen leda till svåra frågor om vad kvinnlighet egentligen innebär, när hon förnekas det som av många uppfattas som det mest kvinnliga av allt: att föda barn.

Kontaktinformation
Stine Adrian disputerade den 27 oktober. Hon nås på telefon +4527269307 (före den 5 november), eller e-post: stine_adrian@yahoo.com

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera