Gener som kan orsaka hjärntumörer kartlagda
Fredrik Johansson presenterar i sin avhandling 70 gener som kodar för proteiner som antas ha betydelse för utvecklingen av hjärntumörer. Dessutom visar han att om flera kopior av en av dessa gener sätts in i hjärntumörceller slutar dessa celler att dela på sig, rör sig sämre och producerar mindre mängder av ett viktigt överlevnadsprotein – något som ger en ökad förståelse om hur hjärntumörer fungerar och hur de kan angripas i framtiden. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 10 november.
Hos patienter med elakartad hjärncancer upptäcks tidigt förändringar i regleringen av olika gener, som leder till att vissa proteiner produceras i onaturligt stora mängder i tumörcellerna. En vanlig förändring är en ökad produktion av proteinet PDGF, vilket leder till att cellernas tillväxt stimuleras. PDGF och dess receptor identifierades redan på 70- och 80-talet (framför allt av forskare från Uppsala universitet) och är livsnödvändiga under den kontrollerade tillväxtperioden under fosterutvecklingen. När vi slutat växa och blir äldre behövs dock inte PDGF längre och dess produktion avstannar. I de flesta hjärntumörer har dock mutationer gjort att produktionen av PDGF går på högtryck igen.
Fredrik Johansson, som ingår i professor Bengt Westermarks forskargrupp, presenterar i sin avhandling cirka 70 gener som kodar för de proteiner som antas samarbeta med PDGF-receptorn i samband med utvecklingen av hjärntumörer. Dessa gener har upptäckts med hjälp av ett så kallat retrovirus. I en studie, som även publicerats i den ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, har friska hjärnceller infekterats med ett modifierat retrovirus som innehåller PDGF. Ett retrovirus tar sig in i en cell och inkorporeras i dess arvsmassa, d.v.s. den plats där alla våra gener finns. Sen blir viruset kvar i cellen när den delar sig och bildar en ny cell.
– Men en överproduktion av enbart PDGF gör inte att en hjärntumör uppstår, utan det krävs flera förändringar i olika gener för att detta ska ske. Det är en del av tumörprocessen och sker allt eftersom en cancer utvecklas. Det är bland annat därför som det kan finnas olika, mer eller mindre farliga, former av hjärntumörer och att vissa tumörer är mer svårbehandlade än andra, säger Fredrik Johansson.
Han har studerat tumörprocessen genom att kartlägga var alla virus tagit vägen i arvsmassan. Virus har nämligen en förmåga att påverka de gener som ligger i närheten. Resultaten visar att viruset vid upprepade tillfällen slagit sig ner i närheten av 70 olika gener och då omvandlat friska celler till tumörceller. De tumörer där fler virus slagit sig ner visade sig dessutom vara mer elakartade än de som endast hade ett fåtal virus.
En av de 70 kartlagda generna studerades därefter mer ingående i celler från patienter med hjärntumörer. När flera kopior av denna gen sattes in i hjärntumörceller slutade dessa celler att dela på sig. Cellerna rörde sig dessutom sämre och producerade mindre mängder av ett viktigt överlevnadsprotein.
– Upptäckten är ännu inte publicerad och vi vet heller inte om detta fynd kan ha betydelse för framtida behandling av dessa elakartade hjärntumörer som idag är i stort sett obotliga. Dock visar fyndet att vår metod för att upptäcka tänkbara tumörgener fungerar och nu vill vi utreda hur de andra kartlagda generna påverkar cellerna i en hjärntumör, säger Fredrik Johansson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Fredrik Johansson, tel: 018-611 11 75, 070-717 75 91, e-post: Fredrik.Johansson@genpat.uu.se
