Operationer kan ge stressreaktioner hos barn
Vart tredje barn som legat på sjukhus och opererats får en stressreaktion med t.ex. mardrömmar efteråt. Bättre information till föräldrarna kan förebygga detta, skriver Mats Karling i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 25 november.
Mardrömmar, ätproblem och ängslighet förekommer ofta inom de närmaste veckorna efter sjukhusvistelsen. Barn under 5 år är speciellt utsatta. En riskfaktor är om det kvarstår smärta i hemmet efter operationen, andra är illamående på sjukhuset samt om barnet visar rädsla eller oro strax innan sövningen eller vid uppvaknandet. Barn med flera tidigare sjukhusvistelser samt barn till ensamstående föräldrar löper också större risk.
Bättre information till föräldrar kring smärta och stressreaktionen kan minska de negativa konsekvenserna. Ett sätt är att ge föräldrarna tillgång till bra smärtstillande medel och information om hur de skall användas samt kunskap om hur man upptäcker smärta hos ett litet barn. Alla åtgärder inom sjukvården i samband med barn bör utformas så att de blir så litet stressfyllda som möjligt, det gäller också med tanke på framtida sjukvårdskontakter. Tidigare dåliga erfarenheter tenderar att förvärra barnens reaktioner både på sjukhuset och under tiden därefter.
Trots given behandling upplever vart fjärde barn på sjukhus i Sverige måttlig till svår smärta efter operationer, något som dock verkar inte påverka barnet psykiskt under den närmaste tiden efter sjukhusvistelsen. Orsaken till att barn inte smärtbehandlas tillräckligt är huvudsakligen att finna i organisationen, t.ex. att sjuksköterskor inte har fått ordinationer på smärtstillande läkemedel. En annan orsak är att smärtan inte upptäcks av sjukhuspersonalen eftersom regelbunden kontroll av smärta ofta inte görs.
Avhandlingen bygger delvis på en enkät till svenska vårdavdelningar i Sverige där barn kan tänkas vara patienter. Dessutom har en grupp på 340 barn följts från veckorna före, under samt i två veckor efter en sjukhusvistelse. Föräldrarna har fått ange hur barnets beteende var före och efter sjukhusvistelsen samt om detta ändrats i något avseende. De studerade barnen har huvudsakligen vårdats på Norrlands universitetssjukhus i Umeå och genomgått rutinmässiga ingrepp som borttagande av halsmandlar, bråckoperationer, skelningsoperationer m.m. Framför allt det förstnämnda är förknippat med intensiv och långvarig smärta.
Mats Karling är doktorand vid enheten för anestesiologi och intensivvård,
tel. 090-785 20 82,
e-post: Mats.Karling@vll.se
Avhandlingen läggs fram lördagen den 25 november vid Inst. för kirurgi och perioperativ vetenskap och Inst. för klinisk vetenskap, barn och ungdomspsykiatri, och har titeln Child behaviour and Pain after Hospitalization, surgery and anaesthesia
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Sal B, 9 tr. Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är docent Per Gustafsson, Linköpings universitet.
