Högre elpris bra för konkurrenskraft och klimat
Svensk industri kan minska sin globala miljöpåverkan och samtidigt öka sin konkurrenskraft. Drivkraften är de stigande elpriserna, som tvingar fram en minskad elanvändning.
Den senaste tiden har företrädare för industrin vänt sig till regeringen med krav på en sänkning av elpriserna. Men det vore fel väg att gå, säger Louise Trygg, forskare i energisystem vid Linköpings universitet.
– I stället gäller det att se om sitt hus, att förbereda sig på förändringar. Sverige har skrivit på EU-direktivet om en avreglerad elmarknad, så vi måste finna oss i att priset ökar.
Louise Trygg lade nyligen fram sin doktorsavhandling som fokuserar på industrins elanvändning och samspelet med lokala energileverantörer. En detaljerad studie på ett 30-tal små och medelstora företag visar att de kan sänka sin elförbrukning med hälften.
Sveriges historia av låga elpriser har lett till en internationellt sett hög konsumtion per capita – två och en halv gånger högre än exempelvis Storbritannien (2002). I juli 2005 var det svenska elpriset ganska precis hälften av det tyska och danska. Men efter sommaren 2006 noterades höga pristoppar, till och med högre än i Tyskland. Det vi ser är effekterna av den europeiska avregleringen, som automatiskt leder till en utjämning av prisnivån över hela det sammankopplade området.
– Vi sitter inte längre i en glasbubbla, svensk elanvändning är inte längre detsamma som svensk elproduktion. Vi får anpassa oss till högre priser som kommer att variera över dygnet – inte mellan sommar och vinter, säger Louise Trygg.
Men med rätt åtgärder – varav många är gratis – kommer de förändrade villkoren inte att drabba industrin utan i stället stärka dess konkurrenskraft. Förändrad energianvändning i riktning mot mindre elberoende, samarbete mellan industriföretag och lokala energileverantörer, investering i kraftvärmeproduktion är åtgärder som kan sänka energikostnaderna till hälften. Sverige kan bli en nettoexportör av el i stället som idag en nettoimportör. Detta leder till ett minskat behov av el från kolkondenskraftverk – som är den dyraste kraftkällan – och därmed mindre globala utsläpp av växthusgasen koldioxid.
Avhandlingen heter Swedish industrial and energy supply measures in a European system perspective (Linköping Studies in Science and Technology, Diss. nr 1049).
Kontaktinformation
Louise Trygg 013-284491, 0733-645616, loutr@ikp.liu.se
