Pilgrimsfärder i Himalaya – interaktion med gudomliga aktörer
Bland Himalayas hinduer uppfattas pilgrimsfärderna som en viktig ritual. De gåvor pilgrimerna medför anses innehålla gudarnas handlingar och kraft. Synd och kastorenhet lämnas medan strapatserna meriterar. Den som dör vid målet har uppnått något gynnsamt.
Andreas Nordin, Scool of Global Studies, Göteborgs universitet lägger fram en avhandling som bygger på ett antropologiskt fältarbete bland hinduiska pilgrimer vid målen Muktinath, Pasupatinath, Mt. Kailash och Manasarovar i nepalesiska och tibetanska Himalaya. Forskningens utgångspunkt är kognitiv och selektionistisk i betydelsen att psykologisk färdighet sätter spår i spridning och kommunikationen av kulturella fenomen som pilgrimsfärder.
Pilgrimers trosföreställningar genomsyras av uppfattningar om gudomliga aktörer. Färderna går till platser som förknippas med mirakulösa tilldragelser med övernaturliga egenskaper. Inom kognitiv religionsantropologi uppfattas detta som exempel på verkningsfull kulturell spridning eftersom människor tror på ”fångande” idéer som bryter mot intuitiva förväntningar.
I avhandlingens slutsatser konstateras att pilgrimsfärder, trots samtida analytiska synsätt, har allmängiltiga särdrag. Studien slår fast att pilgrimers uppfattningar på ett systematiskt vis genomsyras av ”kontraintuitiva” idéer om gudomliga aktörer. Avhandlingen påvisar den centrala angelägenheten med att föra substanser eller gåvor till och från målet då pilgrimer tror att dessa innehåller gudomligt agerande. Till följd av detta pekar studien på att pilgrimsfärder uppfattas som en värdefullare religiös verksamhet än andra i traditionen. Avhandlingen konstaterar att förhållandet visar sig i tron att färderna utgör en mer ”direkt” interaktion med gudomliga aktörer eftersom färderna inte behöver förberedas, samtidigt som de förbereder senare ritualer.
Allvetande, allmakt och mirakel
Avhandlingen tar upp tidigare studier av pilgrimsfärder, projektets genomförande och villkoren för fältarbetet. Den kognitiva och selektionistiska religionsteorin diskuteras. Pilgrimskulterna vid Muktinath, Pasupatinath, Mt. Kailash och Manasarovar beskrivs. Det skildras hur målet kategoriseras som en särskild plats. Motiv diskuteras och varierande idéer om frälsning, bot, missöden, löften och materiell välgång analyseras. Färderna förknippas med gudomliga aktörer och det diskuteras hur dessa identifieras med övernaturliga egenskaper som allvetande, allmakt och mirakel.
Pilgrimerna färdas genom socialt och kulturellt okända miljöer och man utsätts för prövningar och faror vilka ritualiseras som offer och meriter. Pilgrimsmål är platser som anses vara bra att dö vid. Framträdande princip i färderna är den där pilgrimer ”ger ifrån och för hem”. De anser sig lämna socialt förvärvad besudlig eller synd vid målet samtidigt som meriter och välsignade substanser erhålls. Dynamiken innebär tro på överföring av en dold essens och kontagiös magi där gudomligt agerande sprids. Färden och målet upplevs som något speciellt därför de förknippas med mirakel och förbereder vardagliga rituella praktiker.
Avhandlingens titel: Ge ifrån och föra hem – Kognitiva aspekter av pilgrimsfärder i Himalaya
Tid och plats för disputation: Lördagen den 2 december 2006, kl. 10.15, Annedalsseminariet sal 220, Seminariegatan 1. Göteborg Avhandlingen kan beställas hos andreas.nordin@sant.gu.se kr. 300 plus porto.
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare:Andreas Nordin, tel 822565 (bost.), 7734577(arb.)
e-post: andreas.nordin@sant.gu.se
