Socialsekreterares kunskapsanvändning
Socialsekreterare använder sig av många olika former av kunskap i utredningsarbetet, men de har svårt att redogöra för dessa kunskaper i sin dokumentation. Det kommer forskaren Lars Nordlander fram till i sin avhandling.
Sedan 2000 har Socialstyrelsen riktat kritik mot socialtjänsten för att socialarbetares beslut inte baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Lars Nordlanders avhandling visar att de kunskaper som socialsekreterarna använder sig av i utredningar inte på något enkelt sätt kan sättas i samband med denna form av kunskap. Däremot kan det inte uteslutas att den kunskapen har betydelse för beslut i utredningsarbetet.
Resultaten pekar nämligen på att socialsekreterarnas kunskapsanvändning i hög utsträckning är situationsspecifik. Det innebär att socialsekreterarna inte har en i förväg bestämd kunskapsbas som de använder sig av, utan den aktualiseras först i och med mötet med klienten.
Lars Nordlander ställer frågor om vilka kunskaper socialsekreterarna använder sig av, hur de använder sig av sina kunskaper samt varför de valde dessa kunskaper. Med ett systematiskt dokumentationsinstrument, Systematic Planned Practice, har han följt 21 utredningsärenden under en sju månaders period under 2003-2004. Studien har genomförts vid socialtjänstens individ- och familjeomsorg på tre platser i Västerbottens län.
Lars Nordlander är uppvuxen i Härnösand & Sundsvall.
Fredagen den 8 december försvarar Lars Nordlander, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Mellan kunskap och handling Om socialsekreterares kunskapsanvändning i utredningsarbetet. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är Docent Staffan Höjer, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta gärna: Lars Nordlander, epost: Lars.nordlander@socw.umu.se, tel: 090-786 61 93
