Snabb kemi för effektiv läkemedelsutveckling
I modern läkemedelsutveckling är det viktigt att tillverkningen av nya läkemedelssubstanser går fort så att många ämnen kan tillverkas och testas. Andreas Svennebring visar i sin avhandling hur många förslag till framtida läkemedel kan framställas på mycket kort tid med Heck-reaktionen.
Inom modern läkemedelsutveckling är tillgången till snabba kemiska syntesreaktioner av största betydelse. Dagens metoder för att undersöka om en substans kan fungera som läkemedel kräver ofta ytterst små mängder substans. Därför är tidsåtgången för att framställa substanserna ofta viktigare än om man får stort svinn i framställningen av ämnena. Ju fler substanser som kan syntetiseras och utvärderas desto större är chansen att finna en substans som lämpar sig som läkemedel. I en serie av tre delprojekt har Andreas Svennebring visat hur ett stort antal för läkemedelsområdet intresanta substanser på mycket kort tid kan framställas
I de tre delprojekten har Andreas Svennebring använt Heck-reaktionen som upptäcktes av Richard Heck för 40 år sedan. Det är en kraftfull metod för att länka ihop två kolatomer. Atomerna kan sitta sitter på olika molekyler – då får man en större molekyl – eller samma molekyl – då får molekylen en ringstruktur. Eftersom just skapandet av nya kol- till kolatom bindingar ofta är svåra att åstadkomma i syntesen av de komplicerade molekyler som läkemedel oftast byggs upp av, är Heck-reaktionen central för Andreas Svennebrings arbete.
Många läkemedel liknar varandra till sin kemiska struktur. En urtyp, så kallad privilegierad struktur, kan identifieras och dessa används ofta som mall i sökandet efter nya verksamma substanser. I det första delprojektet har Andreas Svennebring framställt substanser med klassiska privilegierade strukturer med hjälp av Heck-reaktionen. Processerna tar normalt 10-20 minuter. Tack vare metoden har substanser som liknar befintliga läkemedel mot bland annat allergier, inkontinens, depressioner, epilepsi och sömnbesvär, samt Parkinsons sjukdom framställts.
Karboxylsyror är en vanlig typ av ämnen i kroppen. Eftersom kroppen känner igen dem och påverkas av dem används ofta syntetiska karboxylsyror som förslag till läkemedel. Men tyvärr är de ofta dåligt lämpade som läkemedel. Det beror på att kroppen hindrar upptaget av karboxylsyror från tarmarna, och bryter ner och utsöndrar karboxylsyror som tagits upp för snabbt för att de ska vara lämpliga som läkemedel. Andreas Svennebring har i delprojekt två framställt en modifierad karboxylsyretyp, en så kallad karboxylsyraisoster, vilken uppfattas som en karboxylsyra av kroppen men ändå kan tas upp lätt och inte utsöndras i urinen så hastigt som karboxylsyror ofta gör.
I ett tredje delprojekt har en typ av ämnen som kallas för spiroföreningar framställts. Det finns spiroföreningar som har fungerat bra som läkemedel men eftersom många spiroföreningar är svårt att framställa har de inte undersökts så mycket som framtida läkemedel. Den utvecklade syntesen kan därför förenkla framställningen av spiroföreningar.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Andreas Svennebring på tel: 018-471 48 81, e-post: Andreas.Svennebring@orgfarm.uu.se
