Luften i Stockholms T-bana kan ge DNA-skador
I vardagliga miljöer finns det gott luftburna partiklar som är mer eller mindre ohälsosamma att inandas. Särskilt stor skada på cellernas DNA gör partiklar från tunnelbanan, visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.
– Som tur är befinner sig de flesta inte i tunnelbanan under någon längre tid, men samtidigt är halterna av partiklar ofta väldigt höga. Mina resultat visar att det absolut finns anledning att påskynda arbetet för renare tunnelbaneluft, säger forskaren Hanna Karlsson.
Varje år dör runt 5 300 svenskar i förtid på grund av osynliga partiklar av kol, asfalt, järn och andra material som virvlar omkring i stadens luft. Luftföroreningarna, som bildas vid till exempel ofullständig förbränning och vid slitage av vägbanor, skulle kunna minskas om rätt satsningar gjordes. Men ett hinder för effektiva åtgärder är att det saknas kunskap om vilka partikelkällor som står för det största hotet mot människors hälsa.
För att få en uppfattning om vilka partiklar som är skadligast har Hanna Karlsson jämfört hur partiklar från en rad olika källor påverkar odlade lungceller. Resultaten, som presenteras i doktorsavhandlingen Particularly harmful particles visar att partiklar från tunnelbanan i Stockholm ger upphov till mycket mer skador på cellens DNA än de andra partikeltyperna som testades, exempelvis partiklar från vedförbränning och vägtrafik.
Partiklarna i tunnelbanans luft består främst av järn och bildas när tåghjulen slits mot rälsen. Den skadliga effekten uppstår när partiklarna kommer in i kroppen och bildar så kallade fria radikaler i kroppens celler. Fria radikaler är mycket reaktiva molekyler som kan orsaka skada på exempelvis cellernas arvsmassa, det vill säga på DNA. Skador på DNA kan oftast repareras av cellen, men ibland förblir DNA-skador oreparerade vilket ökar risken för cancer.
En annan typ av partiklar som utmärkte sig i analyserna var de som uppstår i slitaget mellan däck och vägbana. Det visade sig att dessa partiklar ger upphov till en stark inflammatorisk effekt, det vill säga en allmän försvarsreaktion hos kroppen. Särskilt under våren när vägbanorna torkar och bilarna fortfarande har dubbdäck är nivåerna av dessa partiklar mycket höga.
– Det är ett allvarligt problem eftersom dessa partiklar finns i stora mängder i miljöer där människor vistas länge, säger Hanna Karlsson.
Förutom partiklar från tunnelbanan och vägtrafiken testades partiklar från förbränning av trä, pellets och diesel. Ingen av de olika typerna av partiklar som testades var utan skadliga effekter. Moderna pannor för ved- och pelletsförbränning gav mycket mindre utsläpp än omoderna, men de partiklar som väl bildades var inte mindre skadliga än de från en omodern panna.
Avhandling:
”Particularly harmful particles? – A study of airborne particles with a focus on genotoxicity and oxidative stress” av Hanna Karlsson, Institutionen för biovetenskaper och näringslära.
Kontaktinformation
För frågor, kontakta:
Med Dr Hanna Karlsson
Tel: 08-608 92 33
Mobil: 073-628 72 64
E-post: Hanna.karlsson@biosci.ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se