Gåvor av jord – och döttrar – till klostren gav status
Varför satte medeltidens fäder sina döttrar i kloster? Tidigare forskning har hävdat att det bland annat var en alternativ lösning för familjer med många döttrar att gifta bort. Klostret har därmed framställts som ett sämre alternativ än äktenskapet. Catharina Andersson menar dock i sin avhandling att gåvor till klostren av såväl jord som döttrar gav hög status åt den medeltide aristokraten.
Avhandlingsförfattaren har med utgångspunkt i genus- och gåvoteori analyserat de medeltida dokument – diplom – som upprättades i samband med att en person lämnade det världsliga livet för att träda in i ett kloster och tjäna Gud. Det framkommer då att de medeltida männens strävan efter status och prestige medförde att deras gåvor av jord – och döttrar – till klostren var en självklar och accepterad del i aristokratins livsstil och strategier. Att ge sin dotter som gåva till Gud var något av det mest prestigefyllda en aristokrat kunde göra i medeltidens kristna samhälle. En sådan gåva antogs bidra till personlig välgång, inte bara i det kommande himmelska livet utan också i jordelivet. Likaså bidrog gåvan till ökad prestige och anseende i relation till andra aristokrater. Att ge en dotter till Gud – att placera henne i ett kloster – var, på samma sätt som äktenskapsallianser, ett sätt att förbättra sin sociala position.
Att placera en son i kloster var däremot inte lika självklart. I undersökningen har klosterinträden endast undantagsvis identifierats bland manliga aristokrater. Detta har tolkats som att munkidealet stod i skarp kontrast i förhållande till det världsliga liv den aristokratiske mannen levde. Klosterlivet utmanade den manlige aristokraten ur såväl ett klass- som könsperspektiv. Den manlige aristokratens sekulära liv och ideal kan beskrivas i termer av ett militariserat riddarskap, omfattande jordinnehav och såväl juridisk som informell makt över kvinnor och tjänstefolk. Allt detta stod i skarp kontrast till klosterlivets förbud mot att bära vapen, liksom till munkens förväntade fattigdoms- och lydnadsideal.
Avhandlingen Kloster och aristokrati öppnar därför för en djupare förståelse av det medeltida samhället i stort och hur klostren var en väl integrerad del i detta samhälle. Genom sin existens och verksamhet bidrog de mycket konkret till att upprätthålla vissa grundläggande samhällsstrukturer. En studie av relationen mellan kloster och aristokrati blir därför också ofrånkomligen en studie över det sekulära samhället – inte minst när det gäller hur relationerna mellan könen ordnades under medeltiden.
Avhandlingens titel: Kloster och aristokrati. Nunnor, munkar och gåvor i det svenska samhället till 1300-talets mitt.
Disputationen äger rum fredagen den 12 januari 2007 kl. 13.15
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Avhandlingen kan beställas via historiska institutionen eller direkt från avhandlingsförfattaren via mail eller per tel. 031-97 03 95
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Catharina Andersson, tel. 031-773 52 54,
e-post catharina.andersson@history.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
