Bättre uppföljning behövs efter stroke
Merparten av alla strokedrabbade patienter mår så småningom bättre mentalt, socialt och känslomässigt än direkt efter strokeskadan. Men det är tvärtom med de anhöriga: de mår sämre ju längre tiden går.Det visar lundaforskaren Ann-Cathrin Jönsson i en ny avhandling. Hon visar också att smärta, viktnedgång, högt långtidsblodsocker och högt blodtryck inte är ovanligt bland strokepatienterna, men alltför ofta oupptäckt eller otillräckligt behandlat.
Att patienterna själsligen blir bättre med tiden medan de anhöriga blir sämre var ett oväntat fynd. Men Ann-Cathrin Jönsson tycker nu i efterhand att det inte är så konstigt.
– Merparten av patienterna anpassar sig så småningom. Men deras närstående, som länge hoppas på en förbättring, upplever med tiden situationen som allt tyngre, säger hon.
Till strokepatientens fysiska skador kommer ofta psykiska förändringar. Tidigare aktiva personer förlorar intresset för aktiviteter som förut varit viktiga för dem; andra blir deprimerade, förvirrade eller både-och. Dessa dolda mentala handikapp uppmärksammas inte så mycket under sjukhusvistelsen, men upplevs sedan starkt av de närstående.
Smärta är ett annat problem. Måttliga eller svåra smärtor som börjat efter stroke kvarstår mer än ett år senare hos en femtedel av patienterna. Hälften av dem har inte blivit hjälpta av smärtstillande medel.
– Det är uppföljningen som inte fungerar. Många gånger sker det ingen uppföljning alls, säger Ann-Cathrin Jönsson.
Hon anser att det behövs en organiserad eftervård med t ex en mottagning hos en specialistsjuksköterska som samarbetar med läkare och sjukgymnast. Då hade patienternas smärtlindring kunnat följas upp och annan behandling kunnat läggas till om det behövdes – akupunktur, sjukgymnastik, TENS (elektrisk stimulering) etc.
Man hade också kunnat fånga upp de strokepatienter som minskar i vikt och/eller har för högt långtidsblodsocker och/eller för högt blodtryck, vilket Ann-Cathrin Jönsson funnit många fall av i sin studie.
– Att hitta patienter med dessa riskfaktorer och behandla dem är mycket billigare för samhället än att låta det gå till ambulansutryckningar och upprepad sjukhusvård, understryker hon.
Avhandlingen heter Life after stroke – outcome and views of patients and carers, och läggs fram den 23.2. Ann-Cathrin Jönsson, som är sjuksköterska och fil mag i hälso- och sjukvårdsadministration, träffas på 046-17 14 23 eller 0702-16 70 51 samt ann-cathrin.jonsson@med.lu.se. En sammanfattning av avhandlingen finns på länken nedan – skriv in Jönsson i sökrutan.
