Hälsan kan förbättras av kvinnligt nätverksarbete
Kvinnors nätverksarbete kan förbättra deltagarnas hälsa genom att påverka processerna för social underordning, skriver Susanne Gustafsson-Larsson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 21 februari.
Under 1990-talet gick många kvinnor i Jämtland samman i nätverk för att protestera mot löneskillnader och andra hinder för kvinnor i arbetslivet, brist på mötesplatser, brist på stöd för att starta eget m.m. De såg att det gick att påverka de egna villkoren på det sättet. Avhandlingen tar upp frågan om vad ett sådant nätverksarbete kan betyda för deltagarnas hälsa. I intervjuer och enkäter säger många deltagare att de upplever nätverket som hälsofrämjande men nämner också att de brottas med hinder som försämrar deras välbefinnande.
För att förstå de motsägelser som dyker upp har Gustafsson-Larsson använt genusteori. Att vissa föreställningar om hälsa och genus ses som självklara beror på att dessa idéer har byggts in i vårt tänkande. Hur det egentligen går till när individer och grupper genererar hälsa och ohälsa förblir emellertid ofta osynligt. För den enskilde kan det vara svårt att ”se” manlig dominans som källan till sin oro och sina obehagskänslor om dessa situationer och händelser uppfattas som självklara inslag i vardagen, kanske t.o.m. naturliga. I det till synes självklara döljer sig bakomliggande förhållanden som bara kan ”ses” med maktteoretiska utgångspunkter, menar Susanne Gustafsson-Larsson. Därför blir det betydelsefullt att inkludera genusteori i all forskning om hälsa och ohälsa.
Genom nätverksarbetet i Jämtland påverkar deltagarna de processer där kvinnor och män fördelar sysslor och arbeten, fattar beslut i viktiga frågor och formar sociala mönster för vanor och beteende. Principerna för hur genus organiseras i det lokala sammanhanget förändras därmed inte helt och hållet, men i varje fall i någon mån. Denna förändring blir viktig för att undergräva den kvinnliga underordningen och därför bör kvinnors nätverksarbete i Jämtland ses som hälsofrämjande, framför allt på kollektiv nivå
Susanne Gustafsson-Larsson är doktorand i folkhälsovetenskap vid enheten för allmänmedicin och forskningsassistent vid Mitthögskolan i Östersund. Hon tillhör också genusforskarskolan i Umeå och kan nås på tel. 070-654 76 22, e-post susanne.gustafsson-larsson@miun.se
Avhandlingen läggs fram onsdagen den 21 februari vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och har titeln Kvinnors nätverksarbete – genus, makt och hälsa.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal 135, bv., by. 9A, NUS.
Fakultetsopponent är doc. Gunnel Hensing, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
