Bakterieforskning ger hopp om nytt vaccin mot meningokocker
Blodförgiftning och hjärnhinneinflammation är akuta livshotande infektioner som ofta förorsakas av meningokock-bakterier. Sjukdomsprocessen är fortfarande relativt okänd, men en forskargrupp vid Uppsala universitet har under ledning av professor Ann-Beth Jonsson lyckats följa bakteriernas framfart och fått fram information som kan bidra till att utveckla nya vaccin mot sjukdomarna. Studien publiceras i det nya numret av Public Library of Science-tidskriften PLoS ONE.
Årligen dör 170 000 människor världen över i den här typen av hjärnhinneinflammation, enligt Världshälsoorganisationen WHO. Bakteriell meningit, som sjukdomen kallas, kan även skapa epidemier – i Afrika drabbades 250 000 personer inom några veckor i slutet av 1990-talet. Utan behandling är dödligheten för dem som insjuknar i meningokock-sjukdomar 85-90 procent, med behandling cirka 10-15 procent. Patienterna löper dessutom stor risk för att drabbas av allvarliga skador efter tillfrisknandet.
Det är endast människor som blir sjuka av meningokocker. I sitt modellsystem har Ann-Beth Jonssons forskningsgrupp därför använt sig av möss som producerar den mänskliga receptor som bakterierna binder till. Genom att märka bakterierna så att de ger ifrån sig ljus har forskarna med hjälp av en kamera kunnat följa deras framfart i de levande mössen under infektionens gång.
– Bakterierna bekämpas nästan av immunförsvaret, men sedan kommer de igen, den här gången med förändringar i ytproteinen. Dessutom upptäckte vi att bakterierna samlas i sköldkörteln och kan påverka hormonproduktionen under infektionen, berättar Ann-Beth Jonsson.
Studien visar också att bakterier som saknar ett visst adhesin (det protein som bakteriecellerna använder för att fästa vid receptorerna) inte kunde fästa vid slemhinnorna.
Tack vare det nya system som forskningsgruppen har utvecklat kan man snabbt och effektivt följa hur olika vaccinkandidater och nya läkemedel fungerar, utan den mängd tids- och kostnadskrävande prover som tidigare var nödvändig. Samtidigt ger systemet en tydlig bild av infektionsförloppet.
– Med de här resultaten som verktyg kan vi fortsätta att studera sjukdomsförloppet och testa vaccinkandidater på levande organismer. Dessutom kan vi hitta nya strategier för hur man kan förbättra prognosen för dem som drabbas av meningokock-sjukdomar, säger Ann-Beth Jonsson.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta professor Ann-Beth Jonsson vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, 018-471 45 07, e-post: Ann-Beth.Jonsson@imbim.uu.se
