Diskussion kan minska drickandet
Det går att påverka de studenter som dricker mest och få dem att minska sin alkoholkonsumtion – och det går att göra detta på ett ganska enkelt sätt. Det är slutsatserna av en studie gjord vid Lunds universitet som just publicerats i en internationell forskningstidskrift.
Studien har gjorts av en forskargrupp vid avdelningen för klinisk alkoholforskning vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Deltagare var drygt 550 studenter från 98 bostadskorridorer i bl a studentbostadsområdena Sparta och Delfi i Lund. Bland dem fanns både studenter med mycket måttlig alkoholkonsumtion och studenter med mycket kraftig konsumtion.
Studenterna lottades till tre grupper: en som fick ett tretimmars diskussionsprogram, en som fick en tretimmars föreläsning, och en kontrollgrupp som inte fick någon åtgärd alls. Uppföljningen efter två år visade, något överraskande, att studenterna i alla grupper sänkt sin alkoholkonsumtion.
– Det kan bero på att de blivit äldre och mognat. Studenter brukar i allmänhet dricka mindre ju närmare de kommer slutet av sin universitetstid. Men de kanske också genom studien blivit mer uppmärksamma på sin alkoholkonsumtion, säger den ansvariga för studien, doktoranden Henrietta Ståhlbrandt.
Ett intressant resultat var också att de högkonsumerande studenterna tog mest intryck av diskussionsprogrammet, ett tretimmarspass upplagt enligt en amerikansk metod. I detta pass informerade alkoholforskaren Kent Johnsson om alkoholens effekter på kroppen och diskuterade också vilka förväntningar studenterna har när de dricker.
– Målet var att hjälpa studenterna hitta sätt att uppnå den glada stämning de önskar sig utan att behöva dricka lika mycket. Det är nog det interaktiva i metoden – att studenterna var aktiva deltagare, och inte bara passiva lyssnare – som gav ett bra resultat, tror Henrietta Ståhlbrandt.
Hon menar därför att det drogförebyggande arbetet vid universiteten kunde inrikta sig på högkonsumenterna, och använda sig av diskussionsprogrammet.
– Genom att koncentrera sig på denna grupp spar man tid och resurser, samtidigt som man når dem som löper mest risk för att bli skadade av sin alkoholkonsumtion, menar hon.
Henrietta Ståhlbrandt nås på tel 0701-750198 och artikelns medförfattare dr Kent Johnsson och professor Mats Berglund på 040-331937 resp. 040-331002. E-adresserna är henrietta.stahlbrandt@med.lu.se, kent.johnsson@med.lu.se och mats.berglund@med.lu.se. Artikeln i tidskriften Alcoholism: Clinical & Experimental Research finns på www.blackwell-synergy.com/doi/full/10.1111/j.1530-0277.2006.00327.x.
