Från narkoman till nykter kvinna
”Kan du berätta för mig om dina erfarenheter från det att du blev drogberoende till dess du blev nykter?” Denna öppna fråga gav sju starka berättelser om hur unga kvinnor lockas in i ett tungt drogberoende på grund av utanförskap. När de tillslut hittar självkänslan, fortsätter kampen om att vinna andras respekt. Detta visar en Magisteruppsats från Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.
Deras berättelser är olika, några var som unga duktiga i skolan och hade fritidsintressen, andra hade trassliga familjesituationer. Men det finns gemensamma teman som ensamhet, individuell sårbarhet, känslan av att inte vara som andra och tidigt ett förstort ansvar. De har i tidiga tonår börjat röka, fått lugnande tabletter utskrivna, sniffat, druckit och sedan successivt övergått till heroinmissbruk. Deras relation till familjen, vännerna och män har varit komplicerade och påverkat deras självbild och drogidentitet.
Kvinnliga narkomaner har hittills fått lite utrymme i narkotikaforskningen i Norge. I Sverige och Finland har man hunnit något längre. De sju kvinnor i studien, har alla gått från missbruk till nykterhet. Deras öppna berättelser är ett viktigt bidrag och beskriver de skiftande levnadsvillkor en kvinnlig narkoman lever under och vad som är viktigt för att bryta med missbruket.
Kränkningar och maktmissbruk är något som alla kvinnorna lyfter fram. Det är svårt att bygga upp den goda självbilden när omgivningen hela tiden misstänkliggör en. Extra komplicerat har det varit för de kvinnor som kämpat för att bli accepterade som fullvärdiga mödrar. ”När man slutat med droger så måste man vara perfekt hela tiden, annars har man barnavården på sig igen. De är som höken på en, du måste bevisa varje dag hur djävla nykter du är” säger en av kvinnorna.
– Det är överraskande att fackfolk tar så liten hänsyn till den enskilda kvinnans resurser, identitet och historia. Kvinnorna har oftast blivit bemötta som narkomaner med de moraliserande fördomarna som finns hos vanligt folk. Detta har bidragit till att förstärka kvinnornas skuld och skamkänsla och inte hjälpt dem att förstärka deras nyktra identitet, säger Astri Vikan, koordinator på Helse Nord-trøndelag HF FoU-avdelningen på sjukhuset i Levanger.
Det som också kommit fram är att förutsättningarna för att bryta med missbruket är knutet till den enskildas personliga resurser och historik. Även till möjligheter att skapa tillitsfulla relationer till människor i sin närhet.
Hon hoppas nu att resultaten kommer att bidra till att hälso- och socialarbetare får en mer nyanserat bild av de processer och mekanismer som ligger till grund för att någon fångas i ett drogberoende. Och varför den mödosamma vägen till ett nyktert liv kan se så olika ut.
I Nord-Trøndelag planeras nu ett program med uppföljning för småbarnsfamiljer i högriskgrupper. Målet är att förebygga medfödda skador och sjukdomar hos det enskilda barnet, öka föräldrakompetensen och säkra den aktiva medverkan från de inblandade.
För mer information kontakta:
Astri Vikan, koordinator, Helse Nord-trøndelag HF FoU-avdelningen, Sykehuset Levanger, Norge,
telefon: + 47 74 09 85 54, e-post: astri.vikan@hnt.no
Handledare:
Docent Lars Freden Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg,
telefon: + 46 31 693 970, e-post: lars.freden@nhv.se
Master of public health vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Uppsatsen MPH 2007:01 går att ladda ner på denna länken http://www.nhv.se/customer/templates/InfoPage____409.aspx
Uppsatsens titel: Fra narkoman til nykter. Kvinner forteller om sine erfaringer.
Kontaktinformation
Susanne Lj Westergren
Informatör
Telefon: +46 31 693 952
e-post: wstergren@nhv.se
www.nhv.se
