Hur påverkar Stockholmstrafikens avgaser vår hälsa?
Hornsgatan i Stockholm är en av fyra gator i Europa i ett europeiskt forskningsprojekt där avgaspartiklar detaljstuderas med syfte att öka kunskapen om hur luftföroreningar påverkar vår hälsa. Forskare från Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet kommer under de närmaste åren att mäta nanopartiklar i luften vid den hårt trafikerade Hornsgatan.
Hälsoexperter varnar för att höga koncentrationer av nanopartiklar i den omgivande luften kan leda till hjärtinfarkter och förtida dödsfall. Dessa partiklar är så små att de kan andas in och tränga in i kroppens inre organ via blodomloppet. De är 1 000 gånger mindre än diametern på ett mänskligt hårstrå och partiklarnas diameter uppgår till mindre än 100 nanometer. I dagsläget mäts nanopartiklar endast vid ett fåtal mätpunkter i Europa.
– Vi vet att bilarnas avgaser innehåller stora mängder nanopartiklar. Halterna varierar mellan olika orter, med mycket lägre koncentration på landsbygden än i städer och halterna är höga framför allt i städer med mycket trafik, berättar Christer Johansson, Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet.
Den 21 september 2005 antog Europeiska kommissionen dokumentet ”Tematisk strategi för luftförorening” (KOM(2005) 446) som var resultatet av programmet ”Ren luft för Europa” (CAFE). I strategin uppmanas medlemsstaterna att intensifiera forskningen inom utsläppskällor, atmosfärens kemi samt utbredningen av skadliga ämnen, och hur miljön och befolkningens hälsa påverkas av luftföroreningar, vilket även ska omfatta epidemiologiska långtidsstudier inom ett europeiskt perspektiv.
– För att få bättre kunskap om följderna för befolkningens hälsa behövs jämförbara data från hela Europa. Vi kommer därför att använda ett nytt mätinstrument för att mäta upp fördelningen av nanopartiklar vid fyra platser i tre europeiska länder, berättar Christer Johansson.
Normalt görs denna typ av mätningar endast sporadiskt i forskningsprojekt och inte av kommunernas miljökontor eftersom de kräver stora manuella insatser.
– Det nya instrumentet som nu tagits fram är anpassat så att det kan skötas av personal vid miljökontor i städer i Europa, vilket innebär att vi kan få en tydligare bild av vilka partiklar som är mest skadliga för hälsan. Dagens lagstiftning angående partikelhalter i stadsluft reglerar inte nanopartiklar, som dock misstänks vara orsak till många hälsoeffekter förknippade med luftföroreningar, säger Christer Johansson.
De fyra platserna är Stockholm i Sverige, Dresden och Augsburg i Tyskland samt Prag i Tjeckien. Tre mätpunkter befinner sig vid hårt trafikerade vägar, medan mätpunkten i Augsburg har placerats i ett område i staden med mindre trafik. I Stockholm sker mätningarna vid Hornsgatan.
Ytterligare information
Christer Johansson, Enheten för atmosfärsvetenskap vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, tfn 08-674 72 76, 0709-38 30 86, e-post christer.johansson@itm.su.se
För bild, kontakta Christer Johansson, se ovan, eller Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se
