Hormonforskning gav upphov till enorma förväntningar

Forskningen om hormoner och hormonterapi gav under första hälften av 1900-talet upphov till lika stora förväntningar som forskningen om gener och genterapi gör idag. Liksom vissa molekylärbiologer idag, hävdade vissa endokrinologer då, att den egna vetenskapen ”inom en snar framtid” inte bara skulle kunna förklara utan också förbättra människan och därmed samhället. Dessa fascinerande men idag närmast bortglömda hormonvisioner analyseras i en studie av idéhistorikern Christer Nordlund vid Umeå universitet. Nordlund påpekar också hur svårt det är att förutsäga vilken betydelse nya forskningsresultat kommer att få utanför laboratoriet. Insikten att hormonbehandlingar kan ge upphov till allvarliga biverkningar etablerades först efter flera år av klinisk praktik.

Hormonforskningen utvecklades på olika sätt i olika länder, delvis beroende på vilka problem som ansågs mest angelägna att angripa. I Sverige relaterades forskningen bl.a. till befolkningsfrågan. Tanken var att befolkningsutvecklingen hämmades på grund av att många par var ofrivilligt barnlösa, och därför satsades stora resurser på att frambringa ett botemedel just mot sterilitet. Det första svenska originalhormonpreparatet Gonadex hade detta syfte. Gonadex, som bestod av hormoner som utvanns från gravida kvinnors urin, lanserades 1948. I en uppföljande studie har Nordlund undersökt hur det gick till när Gonadex togs fram och marknadsfördes genom ett intimt samarbete mellan företaget Leo och forskare vid Karolinska sjukhuset. Nordlund visar även hur Gonadex blev en nyhet i dagspressen och hur läkare och potentiella användare reagerade på denna nyhet.

”Endocrinology and expectations in 1930s America: Louis Berman’s ideas on new creations in human beings”. Nordlund, C. British Journal for the History of Science, Vol 40 Number 1 (Cambridge University Press, March 2007), pp. 83-104.

”Hormones for life? Behind the rise and fall of a hormone remedy (Gonadex) against sterility in the Swedish welfare state”. Nordlund, C. Studies in History and Philosophy of Science Part C: Biological and Biomedical Sciences, Vol 38 Number 1 (Elsevier, March 2007), pp. 191-216.

Christer Nordlund är docent i idéhistoria vid Umeå universitet och ingår i det nationella forskningsprogrammet Pro Futura II, som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond tillsammans med STINT och SCAS.

Kontaktinformation
Ytterligare upplysningar:
Docent Christer Nordlund, Institutionen för historiska studier, Umeå universitet och Kollegiet för avancerade studier (SCAS) i Uppsala
tel. 070-7412740
e-post christer.nordlund@histstud.umu.se