Bör naturen bevaras – och i så fall varför?
Uppfattningen att naturen bör bevaras träffar vi ofta på i olika sammanhang. Mera sällan granskas denna uppfattning på ett ingående sätt. Petra Andersson ställer i sin avhandling frågor som: vad innebär det att bevara naturen? Från vad ska naturen bevaras? För vad eller vem ska naturen bevaras? Vem ska bevara naturen? Och varför? Och vad är egentligen den där bevarandevärda naturen för något? Vad talar vi om då vi säger att naturen bör bevaras?
Ordet natur har getts många olika definitioner. De allra flesta av dessa innebär på något sätt att naturen är det som är opåverkat av människor, både vad gäller dess upphov och dess fortsatta existens. Vad betyder då detta för människors del? Om människor inte ingår i naturen, och dessutom gör naturen onaturlig genom sin inblandning i naturen, hur ska vi då se på människor? Frågeställningen blir än mer komplicerad av att människor anses ha moraliska skyldigheter gentemot naturen, på grund av att människor anses vara beroende av att det finns och fortsätter att finnas fungerande ekosystem på jorden. Detta leder till det paradoxala förhållandet att det är människor som är moraliskt förpliktade att bevara naturen därför att människor är beroende medlemmar av naturen, samtidigt som naturen avnaturaliseras just av mänsklig inblandning. Hur ska då naturvård i praktiken kunna gå till, så fort människor befattar sig med naturen upphör den ju att vara natur?
Förutom att naturen förstås som det som är orört av människor, anses det också vara just denna orördhet som gör att naturen är värd att bevara. Det är alltså naturligheten som ger naturen dess moraliska status, eller värde.
I den huvudsakligen amerikanska filosofiska debatt som granskas i avhandlingen, framförs ofta åsikten att naturen ska bevaras just därför att den är naturlig. Resonemanget har mötts av allvarlig kritik, då det sägs vara alltför likt vad som kan kallas ”ekofascism” och som sådant alltför misantropiskt.
Istället för att driva den kritiken vidare, tar avhandlingen upp alternativa tolkningar av de idéer som förekommer i debatten. Här öppnas flera möjligheter för fortsatt debatt. En möjlighet är att istället för att betona vikten av naturens naturlighet, närmare undersöka begreppet integritet som grund för människors relation till de omgivande landskapen. Om integritet är vad som värdesätts och eftersträvas, möjliggörs betydligt mer samröre mellan människa och natur, utan att naturen för den skull nödvändigtvis går miste om något betydelsefullt.
Vill man ändå rädda vad som räddas kan av naturlighetsidealet, förefaller det fruktbart att tala om naturlighet som något önskvärt, snarare än som något som bidrar till moralisk status. Många människor tycker om att veta att det fortfarande finns något kvar på jorden som inte är ett resultat av människors verksamheter, och det kan kanske räcka som grund för bevarande?
Avhandlingens titel: Humanity and Nature. Towards a Consistent Holistic Environmental Ethics.
Disputationen äger rum fredagen den 23 mars 2005 kl. 13 i Lilla hörsalen,
Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Hemsida:
http://hum.gu.se/institutioner/filosofi/forskarutbildning/doktorander/petra-andersson
Avhandlingen kan beställas via Filosofiska institutionen, tel 031- 786 45 70,
annmari.teiffel@phil.gu.se
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Petra Andersson tel. 031-786 42 87 (arb),
031-14 92 47 (hem), 0732-05 30 69 (mobil)
petra.andersson@filosofi.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se
