Naturgas stick i stäv med svensk klimatpolitik
Biobränsle i kraftvärmeproduktion är det miljömässigt mest robusta alternativet för utbyggd fjärrvärme. Att använda naturgas, som är ett mer osäkert alternativ och beroende av omvärldsutvecklingen, är inte förenligt med svensk klimatpolitik. Det konstaterar forskare från KTH i en artikel i februarinumret av den vetenskapliga tidskriften Energy Policy.
Samtidigt som fjärrvärmeanvändningen i Sverige växer ökar avfallsförbränningen. Dessutom diskuterar man nya naturgasledningar. I en nyligen publicerad rapport har forskare från bland annat KTH studerat hur dessa alternativ står sig vid en jämförelse med biobränslen.
Olika bränslen i fjärrvärmesystemen har olika för- och nackdelar beroende på vilket slags elproduktion kraftvärmen konkurrerar med och vilken alternativ användning bränslena har. Naturgaseldad kraftvärme är ett intressant alternativ om elproduktionen ersätter el producerad från andra fossila källor. Men i andra fall är naturgas ett betydligt sämre alternativ, enligt rapportförfattarna.
– Om vi följer svensk klimatpolitik, som innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med hälften till 2050 och därefter fortsätta att minska, kommer naturgasen i huvudsak att konkurrera med biobränslen och andra förnybara källor. Då blir naturgas ett sämre alternativ ur klimatsynpunkt, säger Göran Finnveden, chef för avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH och projektledare för studien som ligger till grund för artikeln.
Han konstaterar att en satsning på naturgas är bra endast om man inte följer svensk klimatpolitik, och snarast blir en signal om att man inte tror på klimatpolitiken.
Studien omfattar även användning av avfall som bränsle, och inte heller där är resultaten entydiga. Om förbränningen ersätter deponering av avfallet har den fördelar, men om alternativet är återvinning är förbränning inte det bästa alternativet.
Sammantaget pekar resultaten mot att förbränning av biobränsle i kraftvärmeverk är miljömässigt fördelaktigt i de flesta fall, samtidigt som det är mindre känsligt för osäkra omvärldsfaktorer. En annan slutsats forskarna drar efter studien är att det finns fördelar med att återvinna det avfall som kan återvinnas, snarare än att förbränna det.
Studien är finansierad med forskningsanslag från Energimyndigheten och MISTRA:
“Life Cycle Assessment of fuels for district heating. A comparison of waste incineration, biomass and nature gas combustion.” Energy Policy, 35, 1346-1362, (Eriksson, O., Finnveden, G., Ekvall, T. and Björklund, A)
Kontaktinformation
Kontakt
Göran Finnveden, avd. för miljöstrategisk analys på KTH,
08–790 7318, goran.finnveden@infra.kth.se
