Stora skillnader i ungdomars hälsa och livsstil
Unga män som involveras i en oplanerad graviditet behöver stöd både när det gäller graviditeten och livsstilsfrågor, visar Lars Holmberg i en undersökning av ungdomars livsstil och hälsa. Enligt honom finns det tydliga skillnader ungdomar emellan vad gäller ohälso- och riskbeteende, något som också förebyggande program inom skolhälsovården bör ta hänsyn till. Lars Holmberg försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 30 mars.
Enligt en enkät som ingår i avhandlingen anser personalen på Sveriges ungdomsmottagningar att unga män som involveras i en oplanerad graviditet ofta känner sig maktlösa. Männen upplever att det är svårt för dem att påverka beslutet om abort eller fullföljande av graviditeten, och man är orolig över om man själv är tillräckligt mogen för att ta hand om ett barn. Trots det var det inte mer än ungefär en femtedel av ungdomsmottagningarna som erbjöd personligt stöd till dessa unga män.
Att männen har behov av att få prata med personal som är insatt i problematiken kom också fram i de intervjuer Holmberg har gjort med unga män som nyss fått veta att deras flickvänner är gravida. Det är främst känslor, rädslor och moralfrågor man vill prata om, och för en del är det viktigt att få diskutera med en man.
18-åriga pojkar som varit involverade i en graviditet visar även ett större riskbeteende än jämnåriga som inte hade den erfarenheten. De röker mera, dricker mer alkohol, har oftare använt narkotika eller anabola steroider, och fler av dem har funderat på självmord.
– Det är viktigt att verksamheten vid ungdomsmottagningarna byggs ut så att pojkar som involveras i oplanerade graviditeter kan erbjudas lämpligt individuellt stöd och att även livsstilsfrågor tas upp, säger Lars Holmberg.
Skillnader i livsstilen syns också mellan andra grupper av ungdomar. Med hjälp av en enkät till gymnasieelever har han jämfört dem som går yrkesförberedande respektive studieförberedande program, och visat att de elever som gick yrkesföreberedande program hade en mer ohälsosam livsstil. Tobaksrökning, alkohol och haschrökning var vanligare i den här gruppen, som också använde preventivmedel mera sällan och hade haft fler samlagspartners än eleverna på de teoretiska programmen. Lars Holmberg menar att förebyggande program inom skolhälsovården och elevhälsan bör utformas med hänsyn till den här sortens skillnader.
– Inom barn- och ungdomsmedicinen, i skolhälsovården och på ungdomsmottagningarna finns ett behov av kompetenshöjning inom ungdomsmedicin, särskilt när det gäller ohälso- och riskbeteende. För att åstadkomma detta behövs barn- och ungdomscentra som har resurser till utveckling och forskning, och som får i uppgift att utforma förebyggande program, säger han.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Holmberg, 023-49 06 61, 070-397 94 76, e-post: lars.i.holmberg@ltdalarna.se
