Sättsadverbial i tyskan – vad syftar de på egentligen?
Enligt gängse grammatikböcker syftar ett sättsadverbial på verbet i en mening och svarar på frågan: ”Hur, dvs. på vilket sätt (sker det hela)?” Men är så alltid fallet? Stämmer beskrivningen in på t. ex. meningar som de följande: Han klär sig mycket exklusivt. Hon äter bara vegetariskt. Efter bastubadet duschade hon iskallt. Kan man klä sig på ett exklusivt sätt, äta på ett vegetariskt sätt eller duscha på ett iskallt sätt? – Nej, inte enligt mina tyska informanter, svarar Kerstin Hansson som nu disputerar på en avhandling om tyska adverbial.
Avhandlingsförfattaren hävdar att meningarna måste tolkas annorlunda, nämligen så att det som är exklusivt, vegetariskt och iskallt i stället är en komponent som finns ”dold” i verbets betydelse, nämligen kläder, mat och vatten. Eftersom dessa komponenter är ”dolda” i den bemärkelsen att de inte behöver ”synas”, dvs. finnas med i en mening för att den skall vara grammatiskt korrekt, kallas de i den analys som Kerstin Hansson föreslår i avhandlingen ”tysta element”.
I följande exempel passar dock inte denna tolkning, men även här är det tveksamt om de understrukna sättsadverbialen verkligen syftar på verbet: I torkrummet torkar tvätten ordentligt. Skådespelaren sminkade sig kraftigt och iögonfallande. Låt salladen rinna av väl. Inte heller här kan tvätten torka på ett ordentligt sätt, någon sminka sig på ett kraftigt och iögonfallande sätt, eller något rinna av på ett bra sätt. I dessa fallen är det i stället resultatet av verbhandlingen/verbskeendet som avses, nämligen så att tvätten blir ordentligt torr, sminkningen blir kraftig och iögonfallande och salladen blir väl avrunnen. Enligt den analys som presenteras i avhandlingen finns även dessa resultat med i de aktuella verbens semantik och kallas ”resultatstillstånd”.
Men naturligtvis finns det fall där den gängse beskrivningen överensstämmer med informanternas utsagor och adverbialen verkligen syftar på verbhandlingen, t. ex. i detta exempel: Nurejev dansade kraftfullt och spänstigt. Här skedde dansandet på ett kraftfullt och spänstigt sätt när Nurejev stod på scenen. Sättsadverbialet syftar här på det skeende som verbet i fråga betecknar.
I avhandlingen visas hur de olika tolkningarna kan knytas till språkliga faktorer i den aktuella meningen som t. ex. verbets och adjektivets semantiska egenskaper, verbets och meningens situationsstrukturella drag och ordföljden i meningen.
– Det förvånade mig hur tydligt de ovan nämnda tolkningarna framträdde vid genomgången och analysen av de empiriska undersökningarna, berättar avhandlingsförfattaren. Kategorierna gav sig naturligt, och informanternas svar kunde utan svårighet inordnas i ett (eller ibland flera) alternativ.
Med denna mer ingående beskrivning av sättsadverbialens semantik och koncep-tuella struktur hoppas Kerstin Hansson att kunna höja intresset för denna typ av adverbial som i jämförelse med andra typer, t. ex. rums- eller tidsadverbial, inte rönt så stor uppmärksamhet inom den lingvistiska forskningen.
– Kanske kan avhandlingen i någon mån bidra till att lyfta upp adverbialen ur den ”lingvistikens soptunna” där de enligt en känd amerikansk lingvist länge befunnit sig, avslutar hon.
Avhandlingens titel: Adverbiale der Art und Weise im Deutschen.
Eine sematische und konzeptuelle Studie.
Disputationen äger rum lördagen den 14 april 2007 kl. 10.00
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av avhandlingsförfattare Kerstin Hansson, tel. 046-211 08 80 (hem),
0704-44 55 74 (mobil), e-post kerstin.hansson@tyska.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
