I faderns ställe – ny avhandling studerar förmyndarskap under perioden ca 1700 – 1860
Hur fungerade den svenska ekonomin när män och kvinnor på flera vis var formellt ojämlika och därigenom hade olika möjligheter att delta i och styra över ekonomiska aktiviteter? I en doktorsavhandling i ekonomisk historia från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet studeras det system med förmyndare för ogifta kvinnor som fanns fram till ca 1860 samt den process som ledde till ett avkönande av förmyndarskap och omyndighet.
En av många skillnader mellan kvinnor och män under 1700- och 1800-talen var att ogifta kvinnor inte hade någon myndighetsålder. De skulle därför ha förmyndare: sin far, modern som änka eller någon annan man, utsedd av en domstol. Att ersätta döda fäder var viktigt i ett patriarkalt samhälle, där många barn hann mista en eller båda sina föräldrar innan de blev vuxna, och där de ogifta kvinnorna hade svårt att inta en självständig position.
Vid 1800-talets mitt inleddes ett avkönande av förmyndarskap och omyndighet. Denna process var en viktig del i genomgripande förändringar av genusrelationer och ekonomiska spelregler. Såväl äganderätt som medborgarskap påverkades.
Avhandlingen pekar på att förmyndaransvaret hade kommit att upplevas som allt mer betungande. Lagstiftningen från det sena 1600-talet hade gjort förmyndaren till ett slags bankir, som kunde låna och förväntades förränta sina myndlingars egendom. För vissa hade detta kunnat vara en ekonomisk fördel, för andra var förmynderskapet en börda.
Avhandlingen visar också att det under 1700- och 1800-tal var ett slags medborgerlig plikt för män att ta sig an förmyndarskap. Vid 1800-talets mitt minskade dock bördan. Ogifta kvinnor fick en formell myndighetsålder och offentliga institutioner och ett institutionaliserat kreditväsende antog en del av förmyndarens tidigare uppgifter. Detta hängde samman med en ekonomisk moderniserings- och individualiseringsprocess.
Att studera kvinnors och mäns skilda rättsliga ställning har visat sig vara en viktig nyckel för att förstå varför kvinnor som grupp, vilken inte nödvändigtvis ägde mindre än gruppen män, ändå kontrollerade mindre resurser. I avhandlingen behandlas lagstiftningens utveckling, den politiska behandlingen av frågan i ståndriksdagen samt förhållanden i 1700- och 1800-talets Göteborg.
Avhandlingen presenterades den 13 april 2007.
Författare: Ann Ighe
Titel: I faderns ställe. Genus, ekonomisk förändring och den svenska förmyndarinstitutionen ca 1700 – 1860
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta: Ann Ighe, 031-7864743, ann.ighe@econhist.gu.se
