Sociala faktorer styr hur länge mammor väljer att amma
I en världsunik amningsstudie har svenska forskare visat att socioekonomiska faktorer har betydelse för hur länge mammor ammar sina barn.- Studien visar att dessa faktorer är viktigare än man trott, även i ett land som Sverige som har en väl utbyggd föräldraförsäkring, säger Renée Flacking som är doktorand vid Uppsala universitet, Centrum för klinisk forskning Dalarna.
Den unika amningsstudien är en av världens största någonsin och resultaten har publicerats i European Journal of Public Health. Den omfattar drygt 37 000 mammor, med data från Barnhälsovårdens register på amning i Örebro och Uppsala län, Medicinska födelseregistret samt Statistiska Centralbyrån.
– Dessa register möjliggör att vi i Sverige, som första land någonsin, kan publicera resultat om effekter av familjens socioekonomiska status på amning upp ett års ålder, baserat på en totalpopulation, säger Renée Flacking.
Det är också den första populationsbaserade studien där amningstidens längd kan studeras hos mammor till för tidigt födda barn, det vill säga före den 37:e graviditetsveckan. Studien omfattar mammor till barn födda 1993-2001 i Örebro och Uppsala län, varav 35 250 mammor till fullgångna barn och 2 093 mammor till för tidigt födda barn. Genom en matchning på barnets personnummer mellan Barnhälsovårdens register på amning i Örebro och Uppsala län och Medicinska födelseregistret kunde data hämtas även från Statistiska Centralbyrån.
Resultatet, för både gruppen fullgångna och för tidigt födda barn, visar att mammor som hade lägre socioekonomisk status; hade kortare utbildning än högskola och universitet, fick arbetslöshetsersättning eller socialbidrag eller hade en lägre disponibel inkomst, ammade i lägre utsträckning än mammor med hög socioekonomisk status vid 2, 4, 6, 9 och 12 månaders ålder.
– Risken för att sluta amma före sex månaders ålder var till exempel dubbelt så hos mammor med kortare utbildning än för de med högre utbildning, berättar Renée Flacking.
Vidare visar studien att för tidigt födda barn ammar länge i Sverige, jämfört med andra länder; 86% vid 2 mån, 72% vid 4 mån, 60% vid 6 mån, 28% vid 9 mån och 9% vid 1 års ålder. Oberoende av socioekonomisk status ammade mammor till för tidigt födda barn kortare tid än mammor till fullgångna barn.
– Sammantaget visar studien att den socioekonomiska statusen har betydelse för ett hälsobeteende som amning trots att vi i Sverige har en generös föräldraförsäkring, i stort sett gratis sjukvård för barn och ett samhälle som kännetecknas av små inkomstskillnader och minimal absolut fattigdom, säger Renée Flacking.
En förklaring till resultaten tror hon kan vara att lägre status ger mindre möjligheter att ha kontroll över och kunna styra sitt liv, vilket resulterar i stress och en negativ självkänsla.
– Sambandet mellan socioekonomisk status och amningstidens längd tyder på att det är viktigt att förbättra stödet till familjer, med särskild prioritering av behoven hos mer sårbara grupper.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Renée Flacking, tel: 023-183 31, 0070-46 46 236, e-post: renee.flacking@ltdalarna.se
