Många faktorer styr cancerpatienters välbefinnande
Psykologen Elisabet Wasteson har i sin avhandling undersökt vilka faktorer som påverkar välbefinnandet och vilka strategier som används för att hantera konkreta och vanliga situationer som cancerpatienter hamnar i. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 27 april.
Kunskapen om hur cancerpatienter hanterar vardagens problem och tankar under olika skeden av sjukdomsperioden är idag bristfällig. I sin avhandling har Elisabet Wasteson undersökt cancerpatienters anpassning och välbefinnande i relation till besvär som de själva fått beskriva i detalj. Studierna omfattar upp till 95 patienter med vanliga cancerdiagnoser. För patienter som nyligen fått diagnosen är “fysiska besvär” tillsammans med ”vardagliga problem” vanligast. De cancerpatienter som står i begrepp att avsluta sin behandling besväras däremot mest av ”bieffekter av behandlingen”, men även av ”tankar/känslor” rörande t ex framtid och familj.
Hon visar att patienternas välbefinnande över tid hade samband med flera olika faktorer. Ångest och depression vid behandlingens avslutande, liksom tidigare psykiatriska svårigheter, inverkade negativt på välbefinnandet på sikt. Detsamma gjorde problem som uppfattades som ”mycket besvärande”, patienternas upptagenhet av tankar och känslor, samt brist på socialt stöd. Ett accepterande förhållningssätt till problem var positivt för välbefinnandet.
I de två vanliga situationer som studerades, dels direkt efter diagnos och dels vid avslutandet av en längre tids behandling, använde patienterna oftast så kallade emotionsfokuserade copingstrategier, dvs ett förhållningssätt som inriktar sig mer på att hantera en känsla snarare än på själva problemet.
Studien visar också att det framför allt är tre faktorer som har samband med mer ångest eller depression hos patienten: Att de upplever att de har liten kontroll över problemet, att de använder många olika strategier för att hantera besvären, samt att det finns en stor diskrepans mellan vad de tycker är viktigt i livet och vad de i situationen kan uppnå av detta.
– Men patienterna mår, i motsats till sina närstående, bättre över tid och diskrepanserna minskar, säger Elisabet Wasteson.
Hon kommer också fram till att dagboksskrivande kombinerat med kvantitativa data, som inte används så ofta tillsammans, kan ha fördelar som metod eftersom det bidrar till ökad förståelse för hur cancerpatienter anpassar sig och mår i relation till specifika besvär under sjukdomsförloppet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Elisabeth Wasteson, tel: 070-644 04 05, 018-471 34 98, e-post: elisabet.wasteson@pubcare.uu.se
