I Sudan finns mer än hundra minoritetsspråk
Det råder en komplicerad språksituation i Sudan. Här finns fler än hundra sudanesiska språk som alla är minoritetsspråk. Men arabiskan är förstaspråk, andraspråk eller lingua franca för majoriteten av befolkningen. Helene Fatima Idris beskriver i sin avhandling denna speciella språksituation i Sudan avseende på status och användning av arabiska och andra sudanesiska språk.
Studien baseras på enkätundersökningar, som genomfördes bland talare av darfuriska språk i Nyala år 2002 och bland talare av sydsudanesiska språk i Khartoum år 2003. Idris presenterar dessutom en redogörelse för Sudans språkpolitik och språkforskning samt diskuterar flerspråkighet, språkattityder, språkbyte och förhållandet mellan språk, nation, etnicitet och identitet.
De fler än hundra sudanesiska språken är alla minoritetsspråk både i numeriska och funktionella termer. Arabiskans ställning har förstärkts sedan Sudans självständighet 1956 genom språkpolitiska åtgärder och socioekonomiska förändringar, såsom urbanisering och migration. Det har resulterat i att talare av andra sudanesiska språk i ökande grad går över till arabiska som förstaspråk.
Undersökningarna i Nyala och Khartoum visar att en majoritet av respondenterna är tvåspråkiga i arabiska och ett annat sudanesiskt språk. Arabiska talas som förstaspråk av de flesta i Nyala, medan sydsudaneserna i Khartoum behåller sina modersmål som förstaspråk i större utsträckning. Respondenterna i Nyala talar sina ursprungliga darfuriska språk huvudsakligen på landsbygden i Darfur, men inte i Nyala, där arabiska dominerar.
Undersökningarna visar också att många barn och ungdomar i både Nyala och Khartoum är enspråkiga i arabiska. Detta bekräftar tendensen av språkbyte till arabiska bland många minoritetsgrupper i Sudan. Ett intressant forskningsresultat är att flickor och kvinnor verkar vara mer benägna att använda arabiska än pojkar och män. Språkanvändning och språkattityder påverkas – förutom av demografiska faktorer såsom ålder, kön och etnicitet – också av externa faktorer, såsom graden av integration i den dominerande arabisktalande nordsudanesiska kultursfären.
De sydsudanesiska respondenterna uppvisar däremot en högre grad av positiva attityder till sina språk än till arabiska. De bevarar sin sociala särprägel och sitt kulturella arv genom att motsätta sig assimilation i den nordsudanesiska kulturen. Inbördeskriget i södra Sudan och den sociala segregationen av sydsudaneser i norra Sudan har förstärkt och politiserat denna attityd. I motsats till sydsudaneserna, har darfurierna assimilerats socialt, kulturellt och ekonomiskt genom utbredd användning av arabiska samt giftermål och ekonomiskt samarbete med arabisktalande.
Avhandlingens titel: Status and use of languages in Sudan: Data and results from surveys in Nyala and Khartoum.
Disputationen äger rum lördagen den 5 maj 2007 kl. 10.30
Sal L 100, Etnologen, Lennart Torstenssonsgatan 8, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Helene Fatima Idris, 031-786 41 82 (arb.),
031-57 23 79 (hem), 0737-51 20 41, helene.fatima.idris@african.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 48 65, barbro.ryder@hum.gu.se
