Uppsala universitet ger ut avhandlingar som ljudfiler

Initiativet togs i slutet av mars, i samband med att samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden beviljade medel för att göra Lars Grönviks avhandling i sociologi tillgänglig som talbok. Samtidigt beslöt nämnden att utreda ifall det är möjligt att göra alla avhandlingar vid fakulteten tillgängliga enligt DAISY-systemet.

DAISY står för digitalt audiobaserat informationssystem, en digital teknik som strukturerar text och annan typ av data för att hjälpa bland annat synskadade att läsa och navigera i texten. Ljudfilen är kopplad till en avancerad form av talsyntes, med hjälp av vilken användaren enkelt kan bläddra mellan rubriker, hoppa direkt till ett önskat avsnitt, söka efter sidnummer och sätta egna bokmärken. Formatet kan läsas av en vanlig dator som har ett läsprogram.

– På samma sätt som man idag kan ladda ned en pdf-fil av de flesta avhandlingar via universitetets avhandlingsdatabas hoppas vi att man i framtiden skall kunna ladda hem en DAISY-fil av den, berättar utbildningsledare Peter Liljenstolpe vid kansliet för humaniora och samhällsvetenskap som leder utredningen.

Tanken är att de avhandlingsmanus som doktoranderna levererar automatiskt ska konverteras till DAISY-formatet av Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Biblioteket ser till att personer med läshandikapp får tillgång till anpassade medier, och har bland annat i uppdrag att ge högskolestuderande med funktionshinder tillgång till anpassad studielitteratur.

– För oss är det i första hand en rättvisefråga att alla skall ha samma möjlighet att ta del av vår forskning. I andra hand handlar det givetvis om att svara upp mot universitetets tillgänglighetsplan, säger Peter Liljenstolpe.

För mer information, kontakta utbildningsledare Peter Liljenstolpe vid kansliet för humaniora och samhällsvetenskap, 018-471 19 52, e-post: Peter.Liljenstolpe@uadm.uu.se

Oklart vad forskare och myndigheter menar med funktionshinder

Då välfärdsstatens myndigheter och handikappforskare studerar levnadsvillkoren för personer med funktionshinder kommer man ofta till vitt skilda resultat, vilket i sin tur beror på hur man har definierat gruppen funktionshindrade. Det konstaterar Lars Grönvik i sin avhandling, som granskas vid Uppsala universitet den 4 maj.

Grönvik visar att det finns olika metoder för att definiera funktionshinder. Funktionella definitioner utgår från personers funktionsförmåga, medan en subjektiv definition har utgångspunkt i den enskildes egen uppskattning av om hon eller han är funktionshindrad. Ibland används också en administrativ definition, det vill säga data från myndigheters register över personer som mottar stöd till funktionshindrade.

– Det här innebär i praktiken att när forskare och myndigheter presenterar resultat som rör kategorin funktionshindrade kan det finnas stora skillnader i denna kategori mellan olika studier, säger Lars Grönvik.

Generellt visar de studier där man har använt en administrativ definition på sämre levnadsvillkor för personer med funktionshinder än övriga studier. Om man till exempel ser på andelen förvärvsarbetande och utgår från en funktionell definition har runt 70 procent arbete. En administrativ definition ger ett resultat på endast 7 till 9 procent, visar avhandlingen.

– I den här typen av studier saknas idag alltför ofta resonemang om hur valet av definition har skett, varför en viss definition har valts framför andra och hur detta val kan ha påverkat resultaten. Det behövs en större metodologisk medvetenhet om vad dessa skillnader får för effekter, menar Lars Grönvik.

För att göra forskningsresultaten så tillgängliga som möjligt har varje tryckt exemplar av avhandlingen försetts med en cd-romskiva där hela arbetet finns i en DAISY-version. Dessutom finns en sammanfattning på lättläst svenska med både i den tryckta och i den digitala versionen av avhandlingen.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lars Grönvik, 08-555 537 30, 073-981 99 24, e-post: lars.gronvik@socialstyrelsen.se