Samvetsstress bidragande orsak till utbrändhet i vården
Att tvingas döva sitt samvete i vårdarbetet har många negativa effekter. Bland annat leder det till utbrändhet hos personalen, visar Ann-Louise Glasberg i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet 25 maj.
Ann-Louise Glasberg har undersökt sambandet mellan samvetsstress och utbrändhet, där hon tittat på utbrändhet utifrån två dimensioner: emotionell utmattning och distansering eller cynism. Resultaten visar att faktorer som har samband med emotionell utmattning är: att tvingas döva sitt samvete för att kunna arbeta kvar i vården; samvetsstress pga att man saknar tid att ge den vård patienten behöver, att arbetet är så krävande att det påverkar privatlivet och att man upplever att man inte kan leva upp till andras förväntningar; upplevelse av bristande stöd från medarbetare och låg grad av inre styrka. Därtill inverkade även faktorerna: att vara kvinna, att vara läkare eller tillhöra gruppen övrig vårdpersonal (tex sjukgymnast eller arbetsterapeut) och att arbeta inom äldrevård eller primärvård. De faktorer som visade på samband med distansering eller cynism var: återigen att tvingas döva sitt samvete; samvetsstress pga att man inte kan leva upp till andras förväntningar och att man måste sänka sina ambitioner att ge god vård samt återigen upplevelsen av bristande stöd från arbetskamraterna och att vara läkare.
I brist på passande mätinstrument för att mäta dåligt samvete utvecklade gruppen ett sådant. I mätinstrumentet frågar forskarna dels hur ofta ett antal stressande situationer förekommer på personens arbetsplats, dels i vad mån dessa situationer leder till dåligt samvete, vilket forskarna benämner ”samvetsstress”. Frågeformulär delades ut till alla anställda inom ett sjukvårddistrikt i norra Sverige, och 423 användbara svar lämnades in. 50 % av de svarande var sjuksköterskor, 27 % var undersköterskor, 11 % var läkare, och 12 % hade andra yrken, exempelvis arbesterapeut, sjukgymnast eller socialarbetare. Svaren visar att samvetsstress förekommer inom vården, och att det har ett samband med personens uppfattning eller sätt att se på samvete. Särskilt gäller det uppfattningen att samvetet varnar oss för att skada andra, att inte kunna följa samvetet i sitt arbete och att vara tvungen att döva samvetet för att kunna arbeta kvar i vården. Dessutom hade upplevelsen av bristande stöd från närmaste chefen, låg grad av inre styrka, att arbeta på medicinska vårdavdelningar samt hur moraliskt känslig man är inverkan på samvetsstressen.
Ann-Louise Glasberg har även intervjuat 30 sjukvårdschefer i norra Sverige, de flesta verksam-hetschefer, angående faktorer som bidrar till utbrändhet. Cheferna beskriver bristande ledarskap, misstro och minskad respekt inom organisationen. Personalen känner sig utbytbara och inte sedda som unika personer. Bilden av sjukvården i media som den ”tärande sektorn” har dessut-om bidragit till att personalen ifrågasätter sitt eget värde. Allt bidrar till att vårdpersonalen ham-nar i en nedåtgående spiral vad gäller upplevelse av otillräcklighet, pessimism och maktlöshet.
Fredag 25 maj försvarar Ann-Louise Glasberg, Inst. för omvårdnad, Umeå universitet sin avhandling med titeln Stress of conscience and burnout in healthcare: The danger of deadening one’s conscience.
Disputationen äger rum i Vårdvetarhusets aula, Umeå universitet klockan 9.00. Fakultetsopponent är professor Töres Theorell, Karolinska institutet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Ann-Louise Glasberg på e-post ann-louise.glasberg@nurs.umu.se, mobiltelefon 070-230 52 91 eller telefon 090-786 92 22.
