Familjedoktorn viktig i ny hälsoreform i Estland
Estlands radikala hälso- och sjukvårdsreformer visar på en ökad jämlikhet och tillgänglighet av hälso- och sjukvården för den allmänna befolkningen. Däremot upplever de kroniskt sjuka att deras tillgänglighet till vård inte förbättras i lika stor utsträckning. Detta visar en doktorsavhandling från Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.
Sedan slutet av 1980-talet har alla Central- och Östeuropeiska länder genomgått stora politiska och ekonomiska förändringar, men även hälso- och sjukvårdssystemet har genomgått radikala förändringar. Dr Kaja Põlluste har gjort en unik utvärdering av det nya estniska hälso- och sjukvårdsektorn med fokus på resultaten och kvalitén på hälsosystemet.
– Vid planering av hälsoreformer är det viktigt att se på resultatet i relation till de existerande folkhälsoproblemen och om det verkligen givit befolkningen en förbättrad hälsa. Ur det perspektivet och med patienten i centrum har jag undersökt primärvårdens och sjukvårdsförsäkringens tillgänglighet och vårdkvalitet och folkhälsoreformens påverkan på folkhälsan, säger Dr Kaja Põlluste.
Tack vare jämlikhetsprinciper och omfattande finansieringsmodeller har befolkningen fått ett bra ekonomiskt skydd i samband med sjukdom och för att uppehålla hälsa. Resultaten visar att befolkningen känner sig mer nöjda med sin sjukvårdförsäkring.
Folk är också nöjda med den nya primärvårdsreformen, speciellt familjeläkarsystemet där mer än hälften av patienterna fick tid samma dag som de ringde. Familjeläkarna spelar här en viktig roll där de genom sina möten med alla individer får en bra överblick över utvecklingen av folkhälsobehoven.
– Den vuxna och åldrande befolkningens livsstil visar på en rad riskfaktorer som det nu är viktigt att ta tag i. Utan fler förbättrade och förebyggande insatser kommer antalet kronisk sjuka att öka dramatiskt. En verklig utmaning för hela hälso- och sjukvårdssystemet, säger Kaja Põlluste.
För att förebygga de viktigaste hälsoriskerna har ett antal nationella program och projekt påbörjats. Resultaten av dessa satsningar visar på en positiv trend, till exempel vad gäller förbättrade matvanor, minskad spädbarnsdödlighet och tuberkulos. Den bästa framgången ser man på de områden där väl sanktionerade politiska beslut ligger till grund för det hälsofrämjande arbetet. Tyvärr har inte rökningen och konsumtionen av starksprit minskat och man ser en explosionsartad ökning av nya HIV- fall.
– Det saknas i många delar fortfarande en långsiktlig planering och bristen på samarbete mellan olika sektorer och på olika nivåer i hälsokedjan kan bero på bristande insikt om detta bland beslutsfattarna. Reformer kräver klara visioner och gemensamma grundvärderingar accepterade av samhällets alla skikt för att vara livaktiga, säger Kaja Põlluste.
– Jag hoppas att avhandlingen kommer bidra till att hälso- och sjukvårdssystemet blir mer patientcentrerat och att patientens perspektiv blir en naturlig del av utvecklingsprocessen. Jag hoppas också att forskare i de övriga Baltiska länderna skall inspireras till att göra motsvarande forskning i sina länder, säger Kaja Põlluste.
För mer information kontakta:
Kaja Põlluste, Dr, the Department of Internal Medicine at the University of Tartu, Estland
telefon: +372 7 318 606 e-post: kaja.polluste@ut.ee
Handledare:
Professor Runo Axelsson, NHV, telefon: + 46 31 693 924,
e-post: runo@nhv.se
Avhandling för doktorsexamen i folkhälsovetenskap vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg.
Avhandlingens titel: Health reforms in Estonia – acceptability, satisfaction and impact.
Avhandlingen försvaras måndagen den 21 maj klockan 13, NHVs Aula, Nya varvet, hus 25 i Göteborg, Välkomna!
Susanne Lj Westergren
Informatör
NHV – Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
+46 31 693952
westergren@nhv.se
www.nhv.se
