Global handel kan dubblera utsläppsvärden
Ökad global handel ändrar förutsättningarna för hur koldioxidutsläpp deklareras och bokförs. Om enbart svenska data används kan utsläppen underskattas kraftigt, visar en undersökning på KTH där fyra beräkningsmetoder jämförts. Med en av metoderna blir Sveriges årliga utsläpp 109 miljoner ton – dubbelt så stort som dagens rapporterade värde.
De beräknade utsläppsvärdena varierar kraftigt beroende på vilken metod och vilka mätvärden man använder. En avgörande faktor är hur import av varor och tjänster vägs in. Med ökad global handel finns skäl att kartlägga hur utsläpp till följd av importen fördelar sig över världen istället för att endast se till nationella utsläpp. De sammanlagda utsläppen när den slutliga konsumtionen i ett land kartläggs blir också viktiga för en korrekt bild.
– Ökad global handel gör att vi får mindre insyn och kontroll över den miljöpåverkan som sker till följd av den produktion som vår konsumtion är beroende av. När olja utvinns för att exporteras till Sverige, eller när bomull odlas, skördas, spinns, vävs och färgas för att bli kläder som säljs hos oss, sker miljöpåverkan på olika håll i världen. Om detta vet vi som konsumenter i dag i stort sett ingenting, säger Annika Carlsson-Kanyama, forskare på KTH som lett studien.
De fyra metoder som jämförts ger värdena 57, 61, 68 respektive 109 miljoner ton koldioxid under ett år för Sveriges del. Forskarna har utgått från befintlig statistik över import och konsumtion i Sverige, och har sedan med hjälp av varierande datakällor över utsläpp från produktion i olika länder, beräknat storleksordningen på koldioxidutsläppen världen över från vår import.
– Beräkningarna tar hänsyn till hur mycket jordbruksprodukter, bensin, papper, banktjänster, transporter med mera som behövs för att vi ska kunna köpa en vara för en viss summa. För att producera till exempel cyklar för en miljon kronor behöver det tillverkas stål för x miljoner, plast för y miljoner och el för z miljoner, förklarar Annika Carlsson-Kanyama.
Dessa skattningar har jämförts med utsläppen av koldioxid i Sverige när man räknat bort det som hör ihop med exporten. Skattningarna ger utsläpp per capita som varierar mellan 6,3 och 12 ton koldioxid – att jämföra med Sveriges rapporterade utsläpp på 6 ton koldioxid per capita. Värdena för utsläppen från den privata och offentliga konsumtionen har räknats fram med hjälp av befintliga konsumtionsberäkningsverktyg där man också tar hänsyn till varors utsläpp under framställning och transport..
Tre av de jämförda metoderna använder i huvudsak svenska utsläppsdata medan en metod helt bygger på befintliga uppgifter från de länder Sverige handlar med. Den sistnämnda metoden ger det högsta resultatet.
– Uppgifter om hur mycket koldioxidutsläpp och andra miljöpåverkande gaser som sker från olika sektorer finns från de flesta länder men kvaliteten på uppgifterna varierar kraftigt. Rika länder har oftast bra statistik över utsläpp från sektorer medan fattiga länder har sämre underlag, säger Annika Carlsson-Kanyama.
Beräkningssättet att titta på avsändarland för importen och inte på det land där produktionen sker medför att utsläpp från vissa länder utanför EU underskattas. En jämförelse mellan utsläppsnivåer visar att utsläppen underskattas från bl.a. Ryssland och f.d. Sovjetrepubliker (21 procent), Asien (4-14 procent), Latinamerika (8 procent) och Nordamerika (7 procent). För EU-länder, Australien och länder i Nordafrika överskattas utsläppen.
Studien, som har gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket, har genomförts vid avdelningen för industriell ekologi på KTH i samverkan med Statistiska centralbyrån samt NTNU, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim.
Kontaktinformation
Kontakt
Annika Carlsson-Kanyama, projektledare, 0709-588897, annikack@ket.kth.se
