Ny avhandling ifrågasätter arkitekters smak

I avhandlingen ”Bilder av småstaden. Om estetisk värdering av en stadstyp” undersöker arkitekten Catharina Sternudd allmänhetens och den egna yrkeskårens estetiska värderingar.
Allt har sin upprinnelse i blekingska Karlshamn där hon är född och uppväxt. En studie av Karlshamnsbornas syn på sin stad visade att nästan alla var fästa vid de gamla husen. Många tyckte också om nya hus byggda i gammal stil. Men de gillade inte de stora nya fyrkantiga hyreshusen och kolossen vid torget, som är Karlshamns svar på de centrumanläggningar som förstörde många stadskärnor under 60- och 70-talen. Unga och gamla, kvinnor och män var överens i sina omdömen. Detta överraskade Catharina Sternudd som följde upp resultaten.

I doktorsavhandlingen jämför hon Karlshamnsstudiens resultat med svenska och internationella undersökningar av människors smak och offentliga miljöers betydelse och konstaterar att karlshamnsborna inte är unika. Världen över gillar många människor småskalighet, variation, naturmaterial och färg, grönska och ett formspråk som anknyter till en gammal byggnadstradition. Det är egenskaper som i hög grad matchar bebyggelsen i den traditionella småstaden.

Men bland stadsplanerarna och arkitekterna har det modernistiska och funktionalistiska idealet länge dominerat – bortsett från 1980- och 90-talen, då postmoderna stilexperiment tilläts. Studier visar att modernismens stramhet och enhetlighet generellt gillas av arkitekter men vanligen ogillas av lekmän. Under 2000-talet är det den så kallade nyfunkisen som gäller, en slags nedtonad modernism. Allmänhetens smak för traditionell bebyggelse slår ofta igenom då de boende själva får bestämma – som i nya villaområden, där Bullerby-idealen blommar ut.

– Tittar man däremot på de stora byggföretagens hemsidor så är de flesta hus och miljöer intill förväxling lika. Någon mångfald kan man sällan tala om, säger Catharina Sternudd.

När privata byggherrar bestämde sig för att bygga en hel stadsdel i gammal hansastil i Jakriborg i Hjärup utanför Lund blev det ”ett himla liv” som Catharina Sternudd säger, och många arkitekter blev provocerade. Det som är tabu i arkitekternas ögon är efterapningarna av gammal stil. Längtan efter det som är gammaldags ses nästan som osunt. Man misstänkliggör människors smak och tolkar in en världsfrånvänd nostalgisk längtan efter en svunnen tid. Autentiska gamla byggnader älskas dock av arkitekterna lika mycket som av alla andra.

Inskolningen i den modernistiska smaken sker på arkitektutbildningar över hela världen. Här lär sig blivande arkitekter vad som är vackert och vilka berömda arkitekter som är värda att efterlikna. Det är närmast en dogm att nya byggnader ska spegla sin egen tid eller vara nyskapande. Studenterna lär sig att bara experter begriper vad som är bra arkitektur. Arkitektstudenterna tränas sällan i att rita hus i dialog med de framtida brukarna.

– ”Idyll” är ett skällsord bland arkitekter. Men arkitekten bygger ramen för människors vardagsliv – de miljöer där de ska känna ”jag är hemma, vad härligt, så fint här är!”. Det är inget man kan ta lätt på. Och om nu människor trivs med idyll, ska de inte få det? Det är ett etiskt dilemma.

Catharina Sternudd ser inte som sin mission att allt ska byggas i traditionell stil. Det främjar inte mångfalden. Däremot menar hon att det borde finnas utrymme för större variation och flera personliga uttryck hos arkitekter. Gammaldags och nyskapande sida vid sida, varför inte?

– Jag vill att fler arkitekter ska ställa sig frågan: är det alltid fel att bygga varierat, småskaligt, intimt och kanske i gammal stil? Jag vill bygga en bro över vallgraven mellan arkitektyrkets homogent modernistiska smaknorm och det slags byggande som människor i allmänhet föredrar.

Catharina Sternudd lägger fram sin avhandling den 25 maj kl 13.15 i sal A:C i A-huset, Lunds tekniska högskola, Sölvegatan 24, Lund.

Kontaktinformation
Mer info:
Catharina Sternudd,
Tel arbetet: 046 – 222 15 35
Hemtel: 046 – 211 05 91
Mobil: 0702 – 44 50 53
E-post: Catharina.Sternudd@arkitektur.lth.se