Påverkar sociala skillnader spädbarns hälsa i Sverige?
Är nyföddas hälsa knuten till föräldrarnas utbildning och klasstillhörighet? Marit Gisselmann menar i sin avhandling vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, att svaret är ja.
Varje år dör barn under sitt första levnadsår. Många föds för tidigt eller är tillväxthämmade.
– Vad som ligger bakom dessa födelseutfall är inte alltid klart, men oavsett vilken aspekt av spädbarnens hälsa man än tittar på verkar det finnas skillnader över hela det sociala spektrat, det är inte bara de som har lägst status som har högre risker för dessa utfall, säger Marit Gisselmann, verksam vid CHESS, Centre for Health Equity Studies, Stockholms universitet.
Marit Gisselmann har i sin avhandling fokuserat på mammans sociala klass och utbildning. Hon menar att länken mellan mammans och barnets hälsa inte har uppmärksammats tillräckligt i forskning kring ojämlikheter i hälsa.
– När man tydliggör denna länk, blir det intressant att titta på mammans levnadsvillkor och resurser, och där finns socioekonomiska skillnader som påverkar fostret.
I internationell jämförelse är Sverige ett relativt jämlikt land med lägre inkomstskillnader, ett bra socialförsäkringssystem och mycket god mödravård och barnhälsovård. Trots detta verkar alltså socioekonomiska faktorer spela en roll för risken att föda för tidigt, att föda ett lågviktigt barn och till och med att barnet ska vara dödfött eller dö under det första levnadsåret. Bakom dessa risker finns troligen en mängd komplexa samband.
– Till exempel har moderns klasstillhörighet i barndomen betydelse för åtminstone hennes barns födelsevikt och för risken att barnet dör under den första levnadsmånaden och detta oberoende av hennes klass i vuxenlivet, säger Marit Gisselmann.
Marit Gisselmann har tillsammans med en kollega också undersökt arbetsmiljöns betydelse för kvinnors födelseutfall. Bland annat visade sig kontroll över arbetssituationen och arbetets fysiska krav ha samband med många födelseutfall, till exempel kunde forskarna se ett samband mellan låg kontroll och höga fysiska krav och låg födelsevikt och för tidig födsel. Dessa arbetsmiljöfaktorer skiljer sig åt för sociala klasser, med exempelvis högre fysiska krav i arbetaryrken.
– Det visade sig också att arbetsmiljön hade en påverkan på födelseutfall tidigare i graviditeten än då havandeskapspenningen betalas ut, säger Marit Gisselmann.
Avhandlingens titel: The first injustice: Socio-economic inequalities in birth outcome.
Mer information:
Marit Gisselmann, Centre for Health Equity Studies (CHESS), Stockholms universitet, tfn 0731-585181, 08-163899, e-post Marit.Gisselmann@chess.su.se
