Vedaska ger liten effekt mot försurning av vattendrag
Effekterna på vattenkemi och biologi i en mindre bäck är efter behandling med vedaska från biobränslen generellt sett liten. Laboratoriestudier visar också att vedaskans basiska egenskaper kan vara skadliga för vattenlevande organismer vid höga doser. Dessa resultat beskrivs i en avhandling från Mittuniversitetet.
Behandling med vedaska anses kunna motverka försurning av mark och vatten. För att undersöka hur vedaska från biobränslen påverkar vattenkemi och biologi i en bäck har ett skogsområde i Bispgården behandlats med 3 ton aska per hektar, som är den dos Skogstyrelsen rekommenderar.
– Det som överraskar är den förhållandevis ringa påverkan behandlingen fick på såväl vattenkemi som sammansättningen av kiselalger i bäcken, säger Andreas Aronsson. Trots att askan spreds nära bäcken och i utströmningsområden, har pH-värden och alkalinitet inte nämnvärt ökat. Hög alkalinitet ger god motståndskraft mot försurning. Höga halter av för vattenorganismer giftiga former av aluminium minskade inte heller till följd av askbehandlingen, vilket är ett av huvudsyftena med askåterföring.
Förhöjda halter av grundämnet kalium i vattenlevande mossa och blad från gråal visar att ämnet snabbt lakas ut ur askan och blir tillgängligt för levande organismer. Laboratoriestudier har tidigare visat att såväl alger som vattenmossa kan dra nytta av de näringsämnen som finns i vedaskan.
– Vår tidigare hypotes om att askåterföring kan leda till övergödning av mindre vattendrag tycks inte stämma när man ser till resultaten från fältstudien i Bispgården. De förhållandevis höga halterna av potentiellt giftiga metaller, till exempel koppar, zink, kadmium eller andra giftiga ämnen, i vedaska har i våra studier inte visat sig innebära något hot mot vattenorganismer, fortsätter Andreas Aronsson.
Fortfarande saknas kunskap om vedaskans inverkan på många av de organismer som exempelvis insekter och groddjur som är anpassade till ett liv i mindre vattenförekomster i skogslandskapet. Framtida studier är därför viktiga för att undvika utarmning av ekologiskt funktionella och betydelsefulla vattenmiljöer.
Andreas Aronsson är uppvuxen i Sundsvall där han tog sin gymnasieexamen. Han disputerar i Sundsvall den 25 maj med avhandlingen ” Effects of wood ash on freshwater organisms and aquatic forest ecosystems”.
Kontaktinformation
Frågor kan ställas till:
Andreas Aronsson, 060-14 85 64 67 eller 070-621 42 30. E-post: Andreas.Aronsson@miun.se
