Östgötha Correspondenten som medborgarprojekt
Östgötha Correspondenten startade liksom ett stort antal landsortstidningar samtidigt med Aftonbladet under första hälften av 1800-talet. Ett flertal av dessa tidningar finns kvar än idag. Tillsammans med de föreningar och sällskap som grundades vid den här tiden och som byggde på frivillighet och inte på stånd eller korporationer, kom dessa tidningar att bli en viktig motor i den pågående diskussionen om samhällets framtida organisation. Hans Abelius tar i sin avhandling ett samlat grepp på den framväxande landsortspressen som i sin tur banade väg för de kommande folkrörelserna.
Avhandlingsförfattaren har närmare studerat ett antal initiativ som under perioden 1840-1870 togs av en grupp personer – ett nätverk – som möttes i skärningspunkten mellan den liberala Linköpingstidningen Östgötha Correspondenten och fem Linköpingsbaserade associationer. Dessa föreningar och sällskap hade på sin agenda så till synes vitt skilda saker som frågan om utvidgad manlig rösträtt, viljan att förse hantverksarbetare med passande kunskaper, ambitionen att återanpassa straffade fångar till ett liv i samhället, att utrusta befolkningen med vapenkunskaper samt att grunda en bank som kunde tillhandahålla krediter till rimliga villkor.
Hans Abelius har studerat dessa strävanden i ett medborgarskapsperspektiv. Gemensamt för de initiativ som togs var att de alla syftade till att såväl stärka som fostra enskilda individer i civilt, politiskt och socialt hänseende. Mot slutet av det radikala 1840-talet var huvudprincipen att alla män över 21 år kunde få rösträtt. Undantagen var dock många; till exempel kunde de män som stod i annans tjänst, understöddes av fattigvården, tillhörde de värvade trupperna eller dömts för grova brott förvägras rösträtt.
Därmed inte sagt att man visade ointresse för dem som diskvalificerades, tvärtom. Man ansåg att om dessa lämnades åt sig själva, kunde det få ödesdigra konsekvenser i form av spänningar mellan dem som befann sig inne i systemet och dem som stod utanför. Det gällde därför att vidta åtgärder som kunde leda till att de som uteslutits gavs en chans att bryta sin beroendeställning, dock utan att de som redan kvalificerat sig för medborgarskap tappade kontrollen. Lösningen på detta dilemma blev att inom ramen för associationsväsendet vidta olika åtgärder, där de som uteslutits kunde förberedas för det samhällssystem som nätverket ville se förverkligat. Sammantaget framträder här bilden av ett projekt som – trots åtskilliga inskränkningar när det gällde vem som skulle tilldelas medborgerliga rättigheter – uppvisar många likheter med det samhälleliga förändringsarbete som kom att bedrivas av de folkrörelser som växte fram under 1800-talets slut.
Avhandlingens titel: Det självpåtagna uppdraget. En undersökning av medborgarprojektet kring tidningen Östgötha Correspondenten 1840-1870.
Disputationen äger rum fredagen den 8 juni 2007 kl. 10
Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Hans Abelius, tel. 031-18 95 50 (hem),
mobiltel. 0706-18 95 50, e-post hans.abelius@history.gu.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
