Från gener till ekosystem:Trettio forskningsprojekt visar naturens mångfald
Varför minskar fåglarna i jordbrukslandskapet och hur är världens fåglar besläktade? Anpassar sig fjärilar till varmare klimat? Vilka miljöeffekter ger renbetet? Kan växter som ser likadana ut vara olika arter? Dessa frågor och många fler besvaras i skriften ”Biologisk mångfald – resultat från trettio forskningsprojekt” utgiven av Formas och Vetenskapsrådet.
På regeringens initiativ avsatte riksdagen 440 miljoner kronor år 2001 till forskning om biologisk mångfald som fördelades via Formas och Vetenskapsrådet. Skriften presenterar resultat från 30 forskningsprojekt.
– Satsningen har varit värdefull och gett oss ny och viktig kunskap, säger Sture Blomgren, tf generaldirektör på Formas. Skriften skickas i dagarna till landets alla gymnasieskolor och kommunekologer och vi hoppas att den ska bidra till att forskningsresultaten når många.
Projekten indelas i fyra delar: Artnivån, Gennivån, Ekosystemnivån samt Människan och mångfalden. Under artnivån ser vi hur vednedbrytande svampar fungerar, att skogsbruket hotar den större svartbaggen, vad som reglerar mångfalden av rovdjurs egenskaper och att flytten är viktig för vadarfåglarnas mångfald i Arktis m m.
Under gennivån läser vi om orkidéer som ser likadana ut fast de är olika arter, äpplen och jordgubbar som inte är allergena, virus som ökar bakteriers genetiska mångfald och om hur genetisk variation ger bakterier nya möjligheter. Vi lär oss att nya fjärilsarter kan uppstå när dessa väljer fler värdväxter, att den färgstarka mångfalden hos den afrikanska fågelgruppen änkor och biskopar uppkommit genom sexuell selektion.
På ekosystemnivån ser vi att artrika växtsamhällen lättare invaderas av nya arter och att komplexa ekosystem är mer robusta. Vi läser om, epifytiska mossor som växer på träd, hur fjärilar flyttar, fysiska hinder som stoppar fisken, att våtmarker utan fisk renar vattnet bättre och hur djuren påverkar miljön på havsbotten.
Under människan och mångfalden finns projekt om hur kunskap om människors attityder förenklar naturvården, om svenskarnas vilja att betala för en utökad vargstam, om hur ett öppet landskap bevaras tillsammans med lokalbefolkningen och om hur skötseln av grönområden är viktig för den biologiska mångfalden.
Skriften beställs kostnadsfritt via Vetenskapsrådets publikationstjänst Formas nätbokhandel eller via www.utbudet.com. För recensionsex. maria.guminski@formas.se
Kontaktinformation
Birgitta Johansson, Formas, birgitta.johansson@formas.se 0709-16 84 25
Emilie von Essen, Formas, eve@formas.se Formas, 0733 50 31 61
Lars M Nilsson, Vetenskapsrådet, 08-546 44 205, lars.nilsson@vr.se 0708-897 821
Anna.Karin.Svenningsson, Vetenskapsrådet, anna-karin.svenningsson@vr.se 0733 55 38 54
