Kantarellers släktförhållanden kartlagda
Sedan DNA började användas som metod för att undersöka släktskap och utvecklingshistoria har mykologin, det vill säga läran om svampar, revolutionerats. Särskilt tydligt är detta hos svampsläkten där arterna ser väldigt olika ut. Ett sådant exempel är gruppen kantareller, vars släktförhållanden nu kartlagts.
När Carl von Linné på 1700-talet utvecklade den moderna systematiken var det växternas och djurens utseende som låg till grund för släktskap och artbestämning. I dag är det istället främst gener och DNA-sekvenser som används för att utröna hur släktskapen ser ut. Det innebär att en stor del av vad vetenskapen trodde sig veta om svampsystematik reviderats, då DNA-studier inte alltid ger samma resultat som traditionell systematisk granskning.
Kantareller är medlemmar av en grupp vars artsammansättning i stort sett var okänd fram till dess att molekylära metoder började användas. De ser nämligen väldigt olika ut. Allt ifrån hattsvampsliknande med skivor eller taggar till helt tillplattade eller fingersvampsliknande svampar förekommer inom kantarellgruppen. Henrik Nilsson från Göteborgs universitet har använt DNA-sekvenser från fyra gener för att utreda gruppens utvecklingshistoria och släktskapsförhållanden, och visar bland annat i sin avhandling att ett av dess släkten, skinnsvamparna Sistotrema, bildar mykorrhiza. Mykorrhiza kallas det när svampen lever i symbios med högre växter, till exempel barrträd, men att en så stor andel av kantarellgruppen kunde bilda mykorrhiza har tidigare inte varit känt.
Trots sina många fördelar är användningen av DNA-sekvenser inom mykologin förknippad med vissa svårigheter. Att till exempel utgå enbart från DNA-sekvenser för att identifiera en svamp från ett jordprov, kräver vanligtvis stor försiktighet. Ofta utgår forskaren från INSD, som är en stor internationell databas med DNA-sekvenser. I avhandlingen visas dock att många svampposter i databasen saknar relevant information, vilket försvårar identifikationen. 25 procent av posterna är dessutom artmässigt oidentifierade, och andra verkar vara felbestämda, vilket gör att DNA-sekvenser snarare framstår som en högintressant informationskälla än en universallösning.
I avhandlingen beskrivs också ett initiativ till att skapa en publikt tillgänglig databas för en DNA-sekvensbaserad identifikation av mykorrhizasvampar.
Kontaktinformation
För mer information
Henrik Nilsson
Institutionen för växt- och miljövetenskaper
Göteborgs universitet
Tel: 031-786 4807
E-post: henrik.nilsson@dpes.gu.se
Disputationen äger rum: Fredagen den 8 juni 2007, kl 10.00 i föreläsningssalen, Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Carl Skottbergs Gata 22B, Göteborg
Avhandlingen har titeln: Fungal Taxonomy and Systematics in the Digital Era, with an Outlook on the Cantharelloid Clade (Basidimomycota)”.
