Lång väntan med att skaffa barn ökar risken för barnlöshet
Medelåldern bland både svenskfödda och utlandsfödda förstföderskor i Sverige stiger och många infektioner upptäcks sent. Det ökar risken att inte få det antal barn man tänkt sig eller att bli ofrivilligt barnlös. En annan riskfaktor är hög konsumtion av alkohol. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.
Mer hälsoinformation behövs om att risken för infertilitet ökar om man skjuter upp barnafödandet alltför länge och även om man dricker mycket alkohol. Läkare bör också bli mer uppmärksamma på att upptäcka äggledar- och livmoderinflammationer i tid och göra fler klamydiatester. Det menar Jan Eggert, distriktsläkare och specialist i gynekologi vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM). I sin doktorsavhandling har han studerat olika aspekter på fertilitet och sjukdomar som är kopplade till infertilitet bland svenskfödda och utlandsfödda kvinnor i Sverige.
– Eftersom många kvinnor i Sverige kommer från andra länder och de utlandsfödda kvinnorna står för allt fler av de nyfödda barnen, tyckte vi att det också var viktig att studera olika invandrargrupper. Det har så vitt vi vet ingen tidigare gjort, säger Jan Eggert.
Han har följt nästan en halv miljon kvinnor i Sverige i åldrarna 20-42 år. Av resultatet framgår att medelåldern bland både svenskfödda och utlandsfödda förstföderskor är hög. Nästan 29 år för de svenskfödda och över 30 år för kvinnor från exempelvis Etiopien och Sydeuropa. Detta bidrar i sin tur till att färre barn föds. I avhandlingen verkade faktorer som att vara utan anställning och ha låg inkomst ha störst betydelse för ett minskat barnafödande.
– Det är oroande att så många kvinnor skjuter upp barnafödandet allt längre. Fruktsamheten sjunker med åren och det ökar risken att man inte får det antal barn man har tänkt sig eller att bli ofrivilligt barnlös. Risken för missfall är även större, säger Jan Eggert.
Av avhandlingen framgår också att hög konsumtion av alkohol (två flaskor vin i veckan för kvinnor) kan ha en negativ effekt på fertiliteten. Forskarna följde 7 400 kvinnor i åldrarna 18-28 mellan år 1969 och 1987. De studerade bland annat antalet födslar, missfall, infertilitetsutredningar i relation till självrapporterad alkoholkonsumtion. Resultatet visade att de kvinnor som konsumerade mycket alkohol i högre grad vårdades för infertilitet och födde också färre barn än de som var mellankonsumenter.
– Det kan tyda på att ett relativt stort intag av alkohol är en riskfaktor för minskad fertilitet. Det kan bland annat bero på att ägglossningen hämmas, säger Jan Eggert.
En annan viktig orsak till att det kan vara svårt att bli med barn är att infektioner som livmoder- och äggledarinflammationer och klamydia kan ligga oupptäckta och orsaka stora skador på kvinnans äggledare. Därför studerade forskarna symtom, diagnos och behandling av 189 kvinnor på en gynekologisk akutmottagning i Stockholm. Resultaten visade att 20 procent av kvinnorna hade haft symtom i mer än en månad. Många av kvinnorna hade sökt läkare utan att ha fått korrekt diagnos och behandling och endast hälften av kvinnorna testades för klamydia.
– Personal i vården bör vara vaksamma på tidiga symtom på livmoder- och äggledarinflammation och rutinmässigt testa för klamydia. Vid behandling av äggledarinflammation botas visserligen även klamydia, men kvinnorna riskerar att på nytt bli smittade om inte partnern behandlas samtidigt och då måste man ju veta att man är smittad, säger Jan Eggert.
CeFAM är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle , Karolinska Institutet.
Avhandling: Epidemiological and Clinical Aspects of Fertility and Diseases Associated with Infertility Among Swedish-born and Foreign-born Women”
För ytterligare information, kontakta:
Jan Eggert, distriktsläkare och specialist i gynekologi, CeFAM
Tel: 073-620 96 33
E-post: jan.eggert@ki.se
Daphne Macris, informationsansvarig, CeFAM
Tel: 073-91 45 245
E-post: daphne.macris@sll.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
