1,5 miljoner barn skulle kunna räddas
Trots världsomspännande försök till åtgärder är diarréer fortfarande en av de vanligaste orsakerna till den höga barnadödligheten i många låg- och medelinkomstländer. Det visar en doktorsavhandling som inom kort läggs fram vid Karolinska Institutet. En femtedel av alla dödsfall bland barn under fem år som rapporteras årligen orsakas av allvarliga diarréer.
Överläkaren Birger Forsberg har under många år arbetat med internationella hälsofrågor och har framför allt intresserat sig för diarrésjukdomar hos barn i låg- och medelinkomstländer. Dödligheten i diarré bland barn har minskat under de senaste trettio åren, men fortfarande uppskattas diarréer ligga bakom flera miljoner dödsfall bland små barn varje år.
– Min forskning visar att runt 1,5 miljoner barn kan räddas årligen om de får rätt behandling när de drabbas av diarré, säger Birger Forsberg.
Redan under 1980-talet tog Världshälsoorganisationen (WHO) initiativet till ett speciellt program för att minska barnadödlighet som orsakades av diarrésjukdomar. Man uppskattade då att cirka två tredjedelar av alla dödsfall i diarrésjukdom berodde på häftiga, vattniga diarréer och akut uttorkning. Därför ville man framför allt arbeta för en ökad användning av vätskeersättningslösningar med tillsatser av socker och salter, och tillförsel av en ökad mängd vätska. Rekommendationerna införlivades i de flesta länders nationella hälsoprogram och aktiva informationsinsatser drevs via WHO, UNICEF och nationella myndigheter. Användningen av den rekommenderade behandlingen med vätskeersättning eller extra tillförsel av vätska har ökat men inte så mycket som önskat. Ännu på 2000-talet står fler än 200 miljoner barn utan denna behandling när de insjuknar i diarréer.
– På 1970-talet när vätskeersättning fick sitt medicinska genombrott som behandling vid diarré trodde ingen att det skulle bli så svårt att sprida dess användning, säger Birger Forsberg.
Birger Forsberg diskuterar i sin avhandling flera faktorer som kan ha bidragit till att en internationell satsning av det här slaget inte fått full genomslagskraft. Viktig information når inte ut till alla hushåll. Krafter inom vårdkedjan verkar i olika riktningar, för och emot behandling med vätskebehandling. Tänkbart är också att man i en familj med knappa resurser inte har möjlighet att ta hand om det sjuka barnet på ett tillräckligt bra sätt – även om kunskapen finns.
– Att ge vätskebehandling till ett barn med svåra diarréer innebär en kontinuerlig sysselsättning dygnet runt i den mest akuta fasen, ett krav som kan få stå tillbaka för andra prioriterade sysslor i många resurssvaga hushåll. Man måste också inse att diarréer hos barn i många områden är lika vanligt som lite snuva är hos barn i Sverige, säger Birger Forsberg.
– Insatser med vätskeersättning är inte särskilt kostsamt. Det krävs nu kraftansträngningar för att förbättra omhändertagandet av diarrésjuka barn och minska barnadödligheten i diarrésjukdomar, tillägger han.
Avhandling:
Diarrhoeal diseases in low- and middle-income countries
Disputationen sker den 7 september 2007, klockan 13.00 i Aulan, Norrbacka, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Överläkare Birger Forsberg
Institutionen för folkhälsovetenskap
Telefon: 073-966 1370
E-post: Birger.Forsberg@ki.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95
Mobil: 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se
