Att lösa globala problem genom samarbete: Indien och provstoppsavtalet
I dagens globaliserade värld betonas betydelsen av samarbete för att komma till rätta med problem som kärnvapenhot, terrorism och klimatförändringar. Trots det avfärdar och bryter ofta stater mot förhandlade överenskommelser. I en ny avhandling från Göteborgs universitet utvärderas varför stater väljer att ställa sig utanför olika former av säkerhetssamarbeten.
Ickespridningsavtalet är ett av de främsta redskapen för att minska kärnvapenhotet i världen men i dag märks flera tendenser till att denna överenskommelse undermineras. Bland annat har Nordkorea genomfört en provsprängning och Iran har inlett tillverkning av uran. Det var Indiens beslut 1996 att i förhandlingarnas slutskede hoppa av provstoppsavtalet för kärnvapen som innebar det första svåra bakslaget i arbetet för att minska kärnvapnens betydelse. I sin avhandling studerar Ulrika Möller varför stater väljer att avbryta säkerhetspolitiska samarbeten och varför Indien valde att hoppa av förhandlingarna.
– Indiens avhopp från provstoppsavtalet kan förstås mot bakgrund av man inte lyckas vinna erkännande för den tidigare etablerade rollen som förespråkare för nedrustning av kärnvapen, säger Ulrika Möller, doktorand vid Göteborgs universitet.
– Under pågående förhandlingar blev det också tydligt att kärnvapen även i framtiden skulle komma att utgöra en maktfaktor i den internationella politiken på så sätt att de framstod som nädvändiga för att inkluderas i gruppen av de mest betydelsefulla staterna.
Den traditionella bilden inom forskningen är att beslutsfattare i en förhandling strävar efter att upprätthålla fördelar för den egna staten i relation till potentiella motståndare. När en stat inte kan nå sådana fördelar gentemot andra, finns risken att den väljer att avbryta internationella samarbeten. Målet med en sådan strategi är att den egna staten ska ha tillräckliga militära resurser för att kunna skydda landet gentemot potentiella attacker i framtiden.
Ulrika Möllers avhandling tillämpar i stället en modifierad syn på staters säkerhet. Medan forskare vanligen har betraktat en stats säkerhet som en fråga om territoriell integritet utgår Möller från teorier som lyfter fram betydelsen av att vinna erkännande av en specifik roll.
– Enligt detta synsätt kommer stater att söka erkännande av en specifik internationell roll, som ett sätt att främja den egna säkerheten, säger Ulrika Möller. Beslutsfattarnas förväntningar om den egna statens roll i relation till övriga stater är då betydligt viktigare för beslutsfattande än ambitionen att upprätthålla relativa fördelar.
Analysen av Indiens agerande visar att strävan efter erkännande av en viss internationell roll kan utgöra en viktig beståndsdel i en stats beslutsfattande under pågående multilaterala förhandlingar.
Avhandlingens titel: The Prospects of Security Cooperation: A Matter of Relative Gains or Recognition? India and Nuclear Weapons Control
Tid och plats för disputation: Fredagen den 21 november 2003, kl. 13.15, sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg.
Avhandlingen kan beställas hos ulrika.moller@pol.gu.se
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Ulrika Möller, tel 031-786 5937(arb), 0733-381972 (mobil)
e-post:.ulrika.moller@pol.gu.se
