Ny cellprovsmetod kan ge bättre skydd mot livmoderhalscancer

Kvinnor mellan 23 och 60 år kallas regelbundet för cellprovskontroll. Att delta i dessa kontroller har visat sig ge ett bra skydd mot livmoderhalscancer. Men testmetoden är inte helt tillförlitlig. När en kvinna insjuknar i livmoderhalscancer är den vanligaste orsaken att hon inte deltagit i provtagning, men det händer ibland att även kvinnor som deltagit får cancer.

Forskare vid Sahlgrenska akademin har gjort en stor studie omfattande 13 484 kvinnor i Göteborgsområdet. Prover togs vid fem olika mödravårdscentraler. Kvinnorna slumpades till att få cellprov taget med den traditionella metoden eller en delvis ny metod. Med den nya metoden, vätskebaserad cytologi, blandar provtagaren upp cellerna i en vätskelösning, i stället för att stryka ut dem på en glasskiva. På laboratoriet processas lösningen i en maskin som framställer en glasskiva med renare bakgrund och som är lättare att bedöma.

I studien blev alla hittade cellförändringar utredda på samma sätt, oavsett provtyp. Efter att kvinnorna blivit utredda med vävnadsprover tagna av gynekolog hittades mellan 40 och 60 procent fler kvinnor med allvarliga förändringar i gruppen som hade provtagits med vätskebaserade cellprov. Alla förändringar av denna svårighetsgrad behandlades sedan med ett enkelt kirurgiskt ingrepp.

– Om cellförändringar hos en kvinna missas finns det oftast fler chanser att hitta dem eftersom förändringarna utvecklar sig långsamt. Men resultatet av studien talar för att fler cancerfall kan förhindras om vi börjar använda denna känsligare metod, säger Björn Strander, doktorand vid Sahlgrenska akademin och ansvarig för prevention av livmoderhalscancer vid Onkologiskt centrum, Västra sjukvårdsregionen.

Studien visade också att färre prover behövde kasseras som obedömbara, men att andelen kvinnor som fick genomgå utredning på grund av någon cellprovsavvikelse ökade med från 3,5 procent till 4,5 procent av dem som tar prov.

– När vi nu skaffat oss erfarenheter av metoden ser vi många fördelar på laboratoriet. Proverna är lättare att bedöma och arbetet går fortare. Kvarvarande vätska kan användas för andra laboratorieanalyser, exempelvis virustestning som kan vara ett värdefullt komplement i diagnostiken. Dessutom möjliggörs automatisering av en del diagnostik, något som kommer att bli viktigt i framtiden, säger Walter Ryd, chef vid Cytologlaboratoriet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och den som har lett arbetet med studien.

Studien är i dagarna publicerad på den internationella vetenskapliga tidskriften Cancer Cytopathologys webbplats.

Tidskrift: Cancer Cytopathology
Artikelns titel: Liquid-based cytology versus conventional Papanicolaou smear in an organized screening program: a prospective randomized study
Författare: Björn Strander, Agneta Andersson-Ellström, Ian Milsom, Thomas Rådberg, Walter Ryd

Kontaktinformation
För mer information kontakta: docent Walter Ryd, telefon: 031-342 21 86, 070-85 00 08, e-post: valter.ryd@vgregion.se doktorand Björn Strander, institutionen för kliniska vetenskaper, telefon: 0704-97 22 26, e-post: bjorn.strander@oc.gu.se