Bönderna tar plats
Fram till 1865 var det svenska samhället uppbyggt av de fyra stånden – adel, präster, borgare och bönder. Denna medeltida indelning särskiljde människor genom sådant som namnbruk, klädsel, bostadsformer och näringsfång. Inom den överlägset största gruppen, bönderna, fanns det dock inte någon större enhetlighet fram till 1800-talets mitt.
Landsbygden fick många jordlösa familjer som kom att kallas sådant som torpare, backstugusittare eller statare. Samtidigt skiktades också de jordägande bönderna ekonomiskt. ”Vinnarna” i den processen har kommit att kallas storbönder och det är de som befinner sig i fokus för Peter Olaussons avhandling /Gillbergaknaparna. En studie i den svenske storbondens habitus ca 1750-1850/. Avhandlingen undersöker denna socialt och ekonomiskt framgångsrika grupp inom allmogen för att få mer kunskap om skiktningen i stort, om processens orsaker och följder för utvecklingen av det lokala samhället, och av Sverige i sin helhet.
Samtidigt som agrarsamhället förändrades i grunden, med skiktning, befolkningsökning och en stark produktivitetsökning, utvecklades också styrelseformerna. Från 1700-talets mitt och framåt reglerades och formaliserades det lokala självstyret i byar, härader och socknar. Den processen ledde bl.a. till att kommuner respektive församlingar inrättades i början av 1860-talet, ett sätt att styra Sverige lokalt som fortfarande är grundläggande. Den lokalpolitiska utvecklingen styrdes av central lagstiftning.
Peter Olausson undersöker verksamheten inom framförallt sockenstämman och visar att mycket av det som kungen och riksdagen bestämde föregicks av lokal praxis. Sockenstämman var ett jordägarorgan, där bönderna kunde ha ett betydande inflytande utifrån sitt ekonomiska, men inte minst sociala, kapital. En hel del av dessa var storbönder i en ekonomisk mening medan andra t tillhörde den lokalpolitiska bondeliten i kraft av sina särskilda kunskaper och/eller sitt sociala anseende.
Avhandlingen fokuserar på värmländska Gillberga under tiden 1750-1850.
Den lokala bondeelitens hushåll har undersökts ur en mängd olika aspekter, i avsikt att försöka fånga hela gruppens habitus, dvs. deras sätt att tänka och agera, både hemma på gården som i kontakterna med omvärlden. Genom en lång rad arkivhandlingars vittnesbörd möter man män, kvinnor och barn, som levde ett liv i tider av ständigt växlande villkor, i ett jordbrukssamhälle som på ett konkret sätt står som föregångare till vårt eget. De olika kohortstudierna talar om nätverksbyggande och om försök att behålla vunna maktpositioner på traditionell grund, i en tid när världen steg för steg knöts samman till en större helhet.
Avhandlingens titel: /Gillbergaknaparna. En studie i den svenske storbondens habitus ca 1750-1850/.
Disputationen äger rum fredagen den 28 september kl 13.15.
Sal: Nyquistsalen, Karlstads universitet
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås genom Peter Olausson, tel 0533/310 24 (hem), e-post peter.olausson@kau.se.
