Nya och erfarna studenter navigerar i de akademiska textvärldarna
I sin kommande avhandling Vägar till ett akademiskt skriftspråk har Sofia Ask studerat studenters skriftspråkskompetens i början respektive i slutet av deras akademiska grundutbildning. Hon har också undersökt vilka vägar studenter med olika studiebakgrund väljer när de utvecklar en akademisk skriftspråkskompetens. I avhandlingen utreds dels sambandet mellan studenternas tidigare erfarenheter och aktuella skrivförmåga vid övergången till eftergymnasiala studier, dels hur studenterna utvecklar en akademisk skriftspråkskompetens under studietiden. Studien ger en bild av hur texter som skrivs under en utbildningstid kan variera i innehåll och form. Ett centralt intresse i avhandlingen är stadieövergångsteori och tanken på att passagerna mellan olika utbildningsstadier rymmer viktig kunskap om hur individer samspelar med institutioner.
Det empiriska material som avhandlingen grundar sig på består dels av intervjuer med lärarstudenter i olika skeden av sin utbildning, dels av analys av texter skrivna av samma studenter.
Resultaten visar att nya studenter har svårt att se en koppling mellan undervisningen i svenska i gymnasieskolan och universitetsstudier, särskilt när det gäller det akademiska skrivandet. De upplever därför frustration och förvirring i övergångsfasen. Studenter från yrkesförberedande program beskriver ett svenskämne där skrivandet har en praktisk karaktär, men inte heller studenter från studieförberedande program känner sig förberedda för skrivande i högre studier. De erfarna studenterna menar i sin tur att de viktigaste vägarna till ett akademiskt skriftspråk är interpersonella relationer i samband med skrivandet. Studenterna upplever hinder på sin väg: inkonsekvens i form av olika textnormer inom olika ämnen, lärare som inte upplevs som hjälpsamma och utebliven respons på text är några exempel.
Studenternas texter analyseras i avhandlingen med fokus på akademisk skriftspråkskompetens. Språk, medvetenhet om diskursiv kontext och ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt är i det akademiska skrivandet avhängiga av varandra och utgör tillsammans förutsättningen för utvecklingen av en akademisk skriftspråkskompetens. De nya studenternas texter kännetecknas av tydlig personlig författarnärvaro, stor grad av avskrift av källtext och osäker referenshantering. Uttryck för kritiskt-analytiskt tänkande är inte vanligt, och texterna är allt som oftast vardagligt hållna. De variationer i akademisk skriftspråkskompetens som de nya studenterna i denna studie uppvisar i sina texter var tämligen små. Bristerna återfanns främst i uttryck för diskursmedvetenhet och kritisk-analytisk kompetens. De erfarna studenterna skriver visserligen inte av källtext, men visar ändå osäkerhet i sin användning av innehållet i de texter de refererar till. De imiterar den akademiska genren genom att göra täta referensmarkörer och genom att välja en högtravande och litterär stilfärg. De akademiska språkliga redskapen används av de erfarna studenterna som dekorering, för att förstärka intrycket av förtrogenhet med den akademiska diskursen.
Sofia Ask disputerar i Nordiska språk, alternativet svenska med didaktisk inriktning fredagen den 28 september 2007, klockan 13.15 i sal Weber, Växjö universitet. Avhandlingen har titeln ”Vägar till ett akademiskt skriftspråk” och opponent är professor Jon Smidt, Trondheim.
För mer information kontakta Sofia Ask, telefon: 0470-70 89 07 eller e-post: sofia.ask@vxu.se.
Beställ boken från Växjö University Press: vup@vxu.se.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Sofia Ask, telefon: 0470-70 89 07 eller e-post: sofia.ask@vxu.se.
Beställ boken från Växjö University Press: vup@vxu.se.
