Genetiska fynd kan minska hundsjukdomar
Forskare vid SLU och Uppsala universitet har nu hittat de mutationer som förklarar två intessanta egenskaper hos våra hundar: vita tecken som finns hos många olika raser samt den s k ”ridgen”, rygghårkammen hos raserna Rhodesian ridgeback och Thai ridgeback. Problemet med båda dessa egenskaper är att de är associerade med en ökad risk för två olika sjukdomar, hörselnedsättning hos vita hundar och sjukdomen dermoid sinus hos Rhodesian ridgeback. Båda egenskaperna är enkelt nedärvda och förekomsten av sjukdomarna kan nu minskas genom avel. Resultaten presenteras i två artiklar i det senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics.
Ridgen som är den egenskap vilken kännetecknar Rhodesian ridgebackhundar orsakas av en dominant mutation som också ökar risken att utveckla den medfödda sjukdomen dermoid sinus. Forskarna fann att en dominant mutation – där fyra olika gener förekommer med extra kopior – ger upphov till den karaktäristiska hårkammen längs ryggraden på Rhodesian ridgebackhundar. Mutationen förklarar varför pälsen vid hårkammen på ryggen hos Rhodesian ridgebackhundar växer i motsatt riktning.
– Om mutationen ärvs från båda föräldradjuren ökar risken att valparna utvecklar den medfödda missbildningen dermoid sinus, säger Nicolette Salmon Hillbertz, doktorand vid institutionen för husdjursgenetik, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som har ansvarat för ridgestudierna. Dermoid sinus är ett stort problem i rasen Rhodesian ridgeback och om ridgelösa Rhodesian ridgebackhundar i stället används vid avel i framtiden kan problemet med dermoid sinus i stort elimineras, säger Göran Andersson, som tillsammans med Åke Hedhammar, SLU och Leif Andersson och Kerstin Lindblad-Toh, Uppsala universitet, leder den forskargrupp som utfört hundgenetikstudierna i Uppsala.
Olika typer av vita tecken förekommer hos en lång rad olika hundraser (se Bild 1 och faktaruta). Det är högst troligt att människan aktivt selekterat för förekomsten av vita tecken under tusentals år eftersom olika typer av vita tecken hos hundar är vanliga redan på medeltiden. Kanske avlade vi för vit färg eftersom det gjorde det lättare att upptäcka hundarna till exempel i samband med jakt, men ibland kanske vita hundar uppskattades av rent estetiska skäl. Det som är särskilt spännande med de resultat vi nu presenterar är att vi kan rekonstruera evolutionen av denna egenskap hos hunden menar Leif Andersson, verksam både vid Uppsala universitet och SLU. Vi kan visa att olika varianter av vita färg beror på olika kombinationer av flera mutationer i samma gen (MITF). Detta tyder på ett starkt selektionstryck på denna egenskap.
– Det finns mer än 350 kända genetiska sjukdomar hos de olika hundraserna. Hos en viss ras som t ex Rhodesian ridgeback, drabbas mellan åtta och tio procent av sjukdomen dermoid sinus. Detta visade vi redan i en tidigare studie, säger Göran Andersson. Det fantastiska med de nya resultaten är att vi nu vet exakt vilken mutation som orsakar ridgen och denna kunskap kan nyttjas för avel av friskare hundar. Genom att nyttja kunskaperna om hundens arvsmassa har vi nu de redskap som behövs för att hitta sjukdomsframkallande mutationer för många olika genetiska sjukdomar. Den nya kunskapen kan tillämpas inom praktisk hundavel för att eliminera sjukdomsanlag. På så sätt blir genetikern hundens bästa vän, säger Göran Andersson.
– De fynd vi presenterar är resultatet av ett tvärvetenskapligt samarbete mellan svenska och amerikanska forskare, säger Göran Andersson. Kunskapen om hundens arvsmassa och den uppsättning genetiska markörer som möjliggjort dessa studier har framtagits/utvecklats vid Broad Institute vid MIT och Harvard University, Cambridge, Massachusetts, under ledning av Kerstin Lindblad-Toh.
– Genetikern är tillsammans med veterinären hundens bästa vän och de nya metoderna kan få mycket stor betydelse inom den praktiska hundaveln genom att minska förekomsten av ärftliga sjukdomar, säger Åke Hedhammar som tillsammans med Henrik von Euler ansvarar för den veterinärmedicinska aspekten.
– Vi använder nu samma metoder för att söka efter gener för både cancer, hjärt- och immunologiska sjukdomar, säger Kerstin Lindblad-Toh. Jag tror att det starka samarbetet mellan grupperna vid SLU och Uppsala universitet kan leda till upptäckter som förbättrar både hundars och människors hälsa på sikt.
Kontaktinformation
Professor Göran Andersson, institutionen för husdjursgenetik, SLU, tel: 018-471 4903, 070-3808919, e-post: goran.andersson@hgen.slu.se;
Professor Leif Andersson, institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, tel: 018-471 4904, 070-514 4904, e-post: leif.andersson@imbim.uu.se
