Kost och motion viktigast mot folksjukdomar
Fiberrik kost och fysisk aktivitet är de vassaste vapnen i kampen mot diabetes och hjärt-kärlsjukdom, skriver Benno Krachler i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet den 12 oktober.
Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i västvärlden och i tilltagande grad också i många utvecklingsländer. Typ 2-diabetes, tidigare kallad åldersdiabetes, är ett växande folkhälsoproblem med komplikationer som leder till invaliditet och för tidig död. Båda är förknippade med ett stillasittande liv och överintag av energitäta men näringsfattiga livsmedel. Idag satsas större delen av vårdresurserna på läkemedel och kirurgiska åtgärder, trots att de bara kan lindra och fördröja sjukdomen hos en del av patienterna. Vill vi komma åt sjukdomsorsakerna måste vi fokusera på livsstilen, anser Benno Krachler.
Hans avhandling beskriver förändringar i matvanorna i norra Sverige och beräknar deras betydelse för risken att utveckla diabetes och hjärtinfarkt. Trots att den genomsnittliga kroppsvikten fortsatt öka har förekomsten av hjärtinfarkt minskat och ökningen av diabetes blivit mindre än förväntad.
Resultaten baseras på data från MONICA-projektet och Västerbottens hälsoundersökningar, två befolkningsinriktade projekt i norra Sverige. Från 1986 till 2004 har produkter med hög andel mättat fett (t.ex. smör och 3-procentig mjölk) ersatts av mellanmjölk, vegetabiliska oljor och lättmargarin. Pasta och ris används i större och potatis i mindre utsträckning. Traditionella rätter som ”blöta”, palt och ärtsoppa äts i allt mindre omfattning medan konsumtionen av snabbmat har tredubblats. Intaget av frukt och grönsaker har stagnerat på en låg nivå. Ökade intag av olja och pasta var förknippade med en mer gynnsam fettfördelning (mindre midjemått och ökat höftmått) medan den tilltagande konsumtionen av snabbmat var kopplad till en ogynnsam. Allmänt sett bekräftas tidigare fynd om att högt intag av mättat fett är förenat med ökad risk medan omättat fett verkar skyddande.
Något överraskande var att två mättade fettsyror som hör samman med mjölkkonsumtion kunde knytas till lägre risk för typ 2-diabetes. Lägre risk för hjärtinfarkt vid högre intag av kostfiber kunde påvisas hos män medan sambandet var svagare hos kvinnor. Mer fysisk aktivitet och mindre intag av mättat fett från kött hade de starkaste sambanden med fettfördelningen i kroppen och erbjöd också den största potentialen för förbättring bland både män och kvinnor. Därutöver var ökat intag av fiber från spannmålsprodukter hos kvinnor och ökat intag av fiber från frukt och grönt hos män av betydelse.
Fredag den 12 oktober försvarar Benno Krachler, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Kost, diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är prof. Ingvar Bosaeus, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/abstract.xsql?dbid=1369&lang=sv.
Kontaktinformation
Benno Krachler är läkare vid medicinkliniken, Kalix sjukhus, och doktorand vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Han kan nås på tel. 090-785 69 93, epost benno.krachler@medicin.umu.se
