Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

9 oktober 2007

Pokerspelande på nätet – ovanligt men riskfyllt

Att spela poker på nätet har ofta skildrats som mycket populärt och snabbt ökande. Hur vanligt – och hur farligt – är det egentligen? Enligt en ny rapport om svenska folkets nätpokervanor som gjorts vid Stockholms universitet är det en relativt liten grupp som spelar nätpoker men av dem är det en stor andel som upplever att de har problem med sitt spelande.

Under de senaste åren har pokerspelandet på nätet fått ett stort massmedialt genomslag och ofta framställts som lyxigt, lukrativt och eftersträvansvärt. Som ett tecken på detta har nätpokerspelandet ofta omnämnts som mycket populärt och snabbt ökande. Svenska Spel fick 2006 som en följd av denna ökning tillstånd att etablera sig på nätpokermarknaden för att på så sätt minska riskerna med nätpokerspel.

Kunskapen om nätpokerspelandets omfattning, utveckling och karaktär har dock varit mycket bristfällig och i den mån den funnits har den i hög grad kommit från aktörer med intressen i nätpokerbranschen. Under 2006 har därför Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet med medel från Folkhälsoinstitutet undersökt svenska folkets nätpokervanor.

– Undersökningen visar att nätpokerspelandet legat på en relativt stabil nivå under år 2006. Andelen som spelat nätpoker under den senaste månaden har varierat mellan 1,7 och 2,4 procent under året. Det har heller inte skett någon ökning när det gäller hur ofta eller hur länge man spelat nätpoker, säger Kalle Tryggvesson vid SoRAD som står bakom rapporten.

När det gäller vem det är som spelar nätpoker är det i mycket hög utsträckning en ung man. Nätpokerspelandet är cirka 10 gånger vanligare bland män än bland kvinnor och det är huvudsakligen personer mellan 16 och 40 år, med en topp runt 25 år, som spelar.

Nätpokerspelarna spelade generellt för mer pengar än de som inte spelade nätpoker och de rapporterade betydligt oftare spelrelaterade problem.

– Av de som spelade på traditionella spelformer rapporterade 2,1 procent något spelrelaterat problem. Bland nätpokerspelarna var motsvarande siffra 27 procent. I åldersgruppen 16-27 år rapporterade hela 39 procent av nätpokerspelarna något spelrelaterat problem, berättar Kalle Tryggvesson.

När det gäller hur det spelades på Svenska Spels sajt respektive ”andra” sajter visade det sig att spelandet var förhållandevis likt. De spelade lika länge och lika ofta på ”andra” sajter som på Svenska Spels sajt men det fanns även en grupp som spelade för betydligt mer pengar på andra sajter.

Undersökningen visar också att Svenska Spel attraherade en lite annan typ av spelare än andra sajter – de hade i större utsträckning kvinnor, äldre och gifta på sin sajt. När det gäller effekten av Svenska Spels inträde på marknaden för det totala spelandet är resultaten inte helt tydliga vilket diskuteras i rapporten.

– Sammantaget tycks nätpoker vara en aktivitet som trots en enorm marknadsföring lockar till sig en liten grupp spelare. Av denna grupp är det dock en stor andel som upplever problem i sitt spelande vilket reser tvivel om lämpligheten i att erbjuda denna spelmöjlighet, säger Kalle Tryggvesson.

Resultaten presenteras i rapporten ”Nätpokerspelandet i Sverige- omfattning, utveckling och karaktär 2006” av Kalle Tryggvesson vid SoRAD. I undersökningen har 1 500 personer från 16 år och uppåt varje månad fått svara på frågor om sina nätpokervanor.

Rapporten kan laddas ner via SoRAD:s webbplats, www.sorad.su.se

Ytterligare information
Kalle Tryggvesson, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, Stockholms universitet, tfn 08-162226, 070-3514909, e-post Kalle.Tryggvesson@sorad.su.se

Marie Risbeck, forskningssamordnare på Spelberoendeprojektet, Folkhälsoinstitutet, tfn 063-19 97 24, e-post: marie.risbeck@fhi.se

För bild på Kalle Tryggvesson, kontakta universitetets presstjänst, e-post press@su,.se, tfn 08-164090.

(Pressmeddelande från Stockholms universitet och Folkhälsoinstitutet)

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera