Vaccinering av kvinnor kan minska dödliga spädbarnsinfektioner
Antibiotikaresistenta bakterier är ett gissel i den moderna sjukvården. Ett sätt att skydda mot bakterieinfektioner är att vaccinera mot dem så att antibiotika inte behöver användas. En avhandling från Sahlgrenska akademin tar ett steg mot utvecklandet av ett vaccin som skulle kunna rädda livet på nyfödda drabbade av farliga infektioner.
Det händer att nyfödda drabbas av svåra infektioner som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Forskning visar att under de senaste 10 åren har allt fler nyfödda drabbats av infektioner. Värst är det för de för tidigt födda barnen som vårdas mycket länge på sjukhus.
– Även om antalet infektioner hos de nyfödda har ökat dör färre av infektionerna. Men fortfarande dör nio procent av dem som insjuknar i en svår infektion under den första levnadsmånaden, säger Elisabet Persson, avhandlingens författare.
En av de bakterier som orsaker blodförgiftning och hjärnhinneinflammation hos nyfödda är GBS, grupp B-streptokocker. GBS finns normalt i slidan hos ungefär 25 procent av alla gravida kvinnor och under förlossningen kan bakterien föras över till barnet. För att undvika det ges idag antibiotika till många kvinnor i samband med förlossningen. Det bästa medlet för dessa infektioner är penicillin, men med hög användning finns också en ökad risk att bakterien utvecklar resistens mot antibiotika. Elisabet Persson har i sin avhandling testat närmare 300 GBS-stammar från både barn och vuxna mot tolv olika antibiotika.
– Vi fann att två stammar hade börjat utveckla resistens mot penicillin, vilket inte visats tidigare i Sverige. De vanligaste antibiotika som ges till patienter med penicillinallergi har tidigare utvecklat resistens mot GBS både i Europa och USA och vi kunde även nu visa att det börjar ske även här i Sverige, säger Elisabet Persson.
Eftersom problematiken med antibiotikaresistens ökar finns det ett behov av att ta fram ett vaccin mot GBS för att skydda spädbarn mot de farliga infektionerna. I dagsläget finns inget vaccin mot GBS, men ett flertal positiva studier har gjorts i framförallt USA. Flera forskargrupper i världen arbetar med att sätta samman ett fungerande vaccin, men det är en svår uppgift eftersom bakterien förändrar sig över tid och ser olika ut i olika geografiska områden.
– Vi har studerat hur bakterien förändrar sig över tid i Västsverige och funnit att det skett stora förändringar i bakteriens kapsel under kort tid, säger Elisabet Persson.
Den här ständiga förändringen påverkar hur ett vaccin kan sättas samman så att det skyddar så många som möjligt. Ett vaccin bygger på att vissa specifika delar av bakterien kan ge skydd. I GBS-bakterien har sockerarter i dess kapsel och vissa proteiner i dess ytskikt studerats i olika vaccinsammansättningar.
– De ytproteiner som studerats i de västsvenska GBS-stammarna återfanns inte i så hög andel att någon av dessa ensamt skulle kunna användas som vaccin, säger Elisabet Persson.
Trots svårigheterna att finna en fungerande vaccinsammansättning hoppas Elisabet Persson att det i framtiden kommer att finnas ett GBS-vaccin. För att vaccinet ska fungera tillfredsställande är det viktigt att alla unga kvinnor vaccineras, inte bara de som för närvarande bär på bakterien.
– Om ett fungerande GBS-vaccin når marknaden kan många nyfödda världen över både räddas till livet och slippa de svåra hjärnskador som ofta uppkommer efter hjärnhinneinflammation orsakad av GBS, säger Elisabet Persson.
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för pediatrik
Avhandlingens titel: Group B streptococci and other Neonatal infections
Avhandlingen försvaras fredagen den 12 oktober, klockan 13.00, föreläsningssal 1, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, SU/Östra, Göteborg
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Leg läk Elisabet Persson, telefon: 031-343 60 88, 070-246 58 98, e-post: elisabet.persson@vgregion.se
Handledare:
Professor Birger Trollfors, telefon: 031-343 52 17, e-post: birger.trollfors@vgregion.se
