Alltför säkra på att vi bedömer rätt
Vanligtvis känner vi oss mer eller mindre säkra när vi t ex ska bedöma hur väder eller ränta kommer att utvecklas. Nu visar Patrik Hansson vid Umeå universitet att vi ofta är naiva i sådana osäkra situationer, något som kan göra oss alltför övertygade om att vi har rätt.
Tror du att solen kommer att skina imorgon? Har London eller Berlin flest invånare? Hur mycket kommer räntan att stiga under nästa kvartal? För många människor är svaren allt annat än självklara. Hur säkra vi känner oss kan också bero på hur svaren ska anges.
Patrik Hansson har i sin avhandling studerat hur människor uppskattar sin förmåga att göra en korrekt bedömning i olika osäkra situationer. Han visar att människor överskattar sin förmåga att svara rätt, särskilt gäller det när svaret ges i form av ett intervall.
Patrik Hansson menar att förklaringen till vår alltför stora tilltro till vår förmåga, är att vi ofta är naiva och antar att den begränsade information (stickprov) vi förfogar över stämmer generellt. Ett exempel är att man kanske underskattar antalet cancerfall hos hela befolkningen, på grund av att man stött på väldigt få personer som drabbats.
Han menar att eftersom de flesta av oss inte, rent intuitivt, är utrustade med de statistiska verktyg som behövs för att göra korrekta generaliseringar, är det viktigt att använda skattningssätt vars egenskaper är immuna mot denna naivitet. Patrik Hansson menar exempelvis att det ofta är bättre att uttrycka sin tilltro i proportioner (t ex hur stor del av tidigare erfarenhet stödjer min bedömning att räntan kommer att ligga över 3 procent) än att uttrycka ett intervall (t ex ange mellan vilka två värden som det är högst troligt att räntan kommer att ligga).
Patrik Hansson har också kopplat individuella skillnader i graden av överskattning till individuella skillnader i korttidsminne, långtidsminne och problemlösningsförmåga. Resultaten visar främst att det är kapaciteten i korttidsminnet som förklarar graden av överskattning när man uttrycker sin konfidens som intervall, det vill säga ju bättre korttidsminne (större stickprov att basera bedömningen på) desto mindre överskattning.
Patrik Hansson har i sina studier delvis använt sig av psykologiska experiment. Ett antal försöksdeltagare har fått svar genom att placera ut intervall eller markera på redan skapade intervall. Deltagarna har dessutom testats både på sin befintliga kunskap samt ny kunskap som lärts in i laboratoriet.
Fredagen den 5 oktober försvarade Patrik Hansson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: A naive sampling model of intuitive confidence intervals. Svensk titel: En naiv stickprovsmodell för intuitiva konfidensintervall. Disputationen ägde rum kl. 10.00 i sal Bt102, Beteendevetarhuset. Fakultetsopponent var Prof. Ralph Hertwig, Department of Psychology, University of Basel, Switzerland.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Patrik Hansson,
institutionen för psykologi,
Umeå universitet,
tel: 090-786 70 66
e-post: patrik.hansson@psy.umu.se
