Försöksdjur behöver stora ytor
Försöksdjur mår bättre och lever ett bättre liv när de får större ytor att röra sig på tillsammans med sina artfränder. Elin Spangenberg har i sin avhandling vid SLU visat att hundar som fick fri tillgång till en uterastgård och råttor som hölls i större grupper i stora burar kunde utöva sina aktiva och sociala beteenden på ett bättre sätt. När djuren är i bättre fysisk och psykisk trim klarar de också försökssituationen bättre.
Försöksdjur behövs för att ta fram ny kunskap om sjukdomar hos djur och människor och för att utveckla nya läkemedel. I Sverige användes år 2005 ca 505 700 försöksdjur, varav 83 000 råttor och 1 200 hundar.
Ett försöksdjurs liv spenderas till största delen i hemburen. Den traditionella inhysningen har främst utformats för att möta ekonomiska och ergonomiska krav och djurens behov har kommit i andra hand. Hundar och råttor är sociala, aktiva och undersökande djur och hålls de på en liten yta begränsas dessa beteenden. Deras aktivitetsnivå påverkas av interaktioner med artfränder och/eller med miljön.
Elin Spangenberg har i sin avhandling vid SLU studerat om ökad fysisk och social aktivitet i hemmiljön påverkar djurens välfärd. Välfärdsaspekten fokuserades på vikten av att djuren kan känna att de har kontroll över situationen och utföra sina naturliga beteenden.
Hundar som hade daglig fri tillgång till en uterastgård visade sig öka sin aktivitet och frekvensen av aktiva beteenden jämfört med om de enbart fick vara inomhus. Hundarna visade individuella skillnader i utnyttjande av utemiljön, både i antal besök per dag och i tid.
Råttor visades öka sin spontana aktivitet i en större bur. Råttor som hölls i en stor lösdrift på golvet hade lägre kroppsvikt, ökad styrka och oxidativ kapacitet i muskler samt uppvisade fler aktiva beteenden. Råttor i grupper om fyra och åtta hade fler sociala interaktioner än de som hölls i par. De presterade också bättre i ett arbetsprov på rullmatta och visade ökad aktivitet och undersökande beteende i ett beteendetest än de som hölls i par.
Två grupper av råttor hölls i två alternativa burtyper med ökad volym och inredda med hyllor och stegar m.m. De visade sig ha en ökad frekvens och variation av aktiva beteenden, bättre prestation i ett arbetsprov på klättermatta samt ökad aktivitet i ett beteendetest, jämfört med råttor i standardburar.
Både hundar och råttor utnyttjar enligt dessa studier den ökade ytan och de resurser som erbjuds dem. Resultatet blir en mer aktiv vardag för djuren i en varierad miljö som kan tillgodose individens behov. Därigenom förbättras deras fysiska och mentala hälsa och välfärd, vilket gör dem bättre förberedda för en försökssituation och resulterar i en djurmodell* av högre kvalitet.
*Försöksdjur är ofta modeller för människans fysiologi och sjukdomar.
—————–
Husdjursagronom Elin Spangenberg, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Housing Laboratory Dogs and Rats – Implications of Physical and Social Activity”. Disputationen avser agronomie doktorsexamen.
Tid: fredag den 26 oktober kl. 9.15
Plats: Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Ultuna
Opponent: professor Timo Nevalainen, University of Kuopio, Finland.
Mer information
Elin Spangenberg, 018-67 29 49, Elin.Spangenberg@kv.slu.se
Länk till abstract och till avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001591/
Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, http://www.kv.slu.se/
Pressbilder
(får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)
Försöksråttor. Foto: C. Remes, http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/ElinSpangenberg/försöksråttor.jpg
