Personalen positiv till abortlagen och abortvården
Gynekologer och barnmorskor inom abortvården stöder den svenska abortlagstiftningen och tvekar inte att medverka vid abort trots att de har upplevt komplexa och svåra arbetssituationer, skriver Meta Lindström i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 26 oktober.
Resultaten bygger på en enkät till ett nationellt urval av gynekologer (269 personer) och barnmorskor (258) med svarsfrekvensen 85 %. Enkäten kompletterades av intervjuer i tre grupper med enbart gynekologer och tre grupper med enbart barnmorskor/sjuksköterskor. Alla arbetade vid en kvinnoklinik i norra Sverige. Intervjuerna bandades och omarbetades till ordagrant nedskriven text som sedan analyserades.
I enkäten framkom att samtliga gynekologer hade arbetat inom abortvården medan det bland barnmorskorna fanns tre grupper: De som aldrig arbetat med aborter (35 %), de som inte arbetat inom abortvården på de senaste två åren (23 %) samt de som fortfarande arbetade med aborter (42 %). De manliga gynekologerna var äldre än både sina kvinnliga kolleger och barnmorskorna. De hade också flest yrkesverksamma år.
Både gynekologer och barnmorskor ansåg att abortlagen används enligt intentionerna. De flesta ansåg också att kvinnor ska få genomgå abort även efter att de känt fosterrörelser. Barnmorskorna var generellt något mer restriktiva i sina åsikter än gynekologerna. Hälften i båda yrkesgrupperna ansåg att arbetet med abortpatienter tillförde dem något positivt. De som hade arbetat längst tid och i störst omfattning, särskilt det senaste året, hade de mest liberala åsikterna i abortfrågor.
Båda yrkesgrupperna upplevde att det var skillnad att arbeta med kirurgisk och sen abort jämfört med medicinsk. Var fjärde hade känt samvetsbetänkligheter i samband med kirurgisk och medicinsk abort och varannan vid abort efter 18:e graviditetsveckan. Såväl gynekologer som barnmorskor var positiva till övergången till medicinsk abort och cirka två tredjedelar av barnmorskorna tyckte att primärvården skulle kunna sköta detta medan mindre än hälften av gynekologerna ansåg det.
I fokusgruppintervjuerna framkom att gynekologernas upplevelser till stor del var knutna till abortmetodernas tekniska utveckling och barnmorskornas/sjuksköterskornas till utvecklingen av smärtlindringen. Arbetet beskrevs delvis i paradoxala termer. Det upplevdes ibland som frustrerande, särskilt i samband med att kvinnor återkommer flera gånger för aborter. I samtalen beskrev gynekologerna hur kvinnor numera förväntar sig att få abort medan de förr bad om det. Samspelet mellan de båda yrkesgrupperna präglades av stor tillit till varandras yrkeskompetens.
Meta Lindström är född i Trehörningsjö, numera Örnsköldsviks kommun, och bosatt i Umeå sedan 1957. Efter socionomexamen har hon arbetat som kurator och chefkurator vid Norrlands universitetssjukhus. 1995 blev hon universitetsadjunkt vid Inst. för socialt arbete vid Umeå universitet och sedan 2003 har hon varit doktorand vid Inst. för klinisk vetenskap, enheten för obstetrik och gynekologi. Hon kan nås på tel. 090-695 31 60, mobil 070-345 33 26, e-post Meta.lindstrom@trasnidaren.nu
Fredagen den 26 oktober 2007 försvarar Meta Lindström, Inst. för klinisk vetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Gynekologer och barnmorskor inom svensk abortvård – åsikter, erfarenheter och upplevelser.
Disputationen äger rum kl. 09.00 i hörsal Betula, Norrlands universitetssjukhus i by. 6M, NUS. Fakultetsopponent är docent Karl-Gösta Nygren, Uppsala universitet, Uppsala.
